17 miljoner slaktade minkar och hot om riksrätt ledde till nyval i Danmark

Den danska statsministern Mette Frederiksen utlyste på onsdagen nyval i Danmark. På det sättet undviker hon en misstroendeomröstning och eventuell riksrätt. Valdagen är den 1 november.

Danska statsministern Mette Frederiksen utlyste val i Danmark på onsdagen.
Richard Nordgrenrichard.nordgren@hbl.fi
05.10.2022 15:11 UPPDATERAD 05.10.2022 17:46
– Danmark är ett fantastiskt land, inleder statsminister Mette Frederiksen (Socialdemokraterna) sin presskonferens.
Hon konstaterar att det är konstigt att mitt i ett krig och i en ekonomisk kris ordna ett ett folketingsval.
– Det är vad majoriteten i Folketing vill, säger hon när hon meddelar om nyval.
– Vi går till val med en socialdemokratisk politik men vi är givetvis beredda att kompromissa och samarbeta.
– Vi ber om ett förnyat mandat den första november, säger Frederiksen.
Det betyder att valrörelsen bara pågår fyra veckor innan valdagen.
Frederiksen öppnar för en regering med partier från båda sidor.
– Vi vill ha en bred regering med partier på båda sidor av den politiska mitten, säger hon.
Danmark har inte fasta valdagar utan det är statsministern som utlyser val. 

Hot om riksrätt

En tydlig fingervisning om att Frederiksen skulle utlysa folketingsval var de tidningsannonser om samarbete som publicerades i de flesta danska tidningar på onsdagen och som uppmanade till samarbete.
Ett samarbete som krackelerade när ett av den socialdemokratiska minoritetsregeringens stödpartier – Radikale Venstre – i somras krävde att val skulle utlysas i samband med att det danska parlamentet öppnade på tisdagen. Redan då antydde statsministern att ett val är i antågande. 
Kravet ställdes när partiet inte gick med på en oberoende granskning av minkkommissionens rapport. Om en sådan skulle ha gjorts hade det kunnat leda till riksrätt för statsministern efter en misstroendeomröstning.
Hon undgick misstroendet och riksrätten genom att utlysa val.
Inför presskonferensen besökte Mette Frederiksen och andra ministrar drottning Margarethe för att informera henne om valplanerna.
Frederiksen har varit statsminister genom de senaste årens kriser med pandemin och efter det det ryska anfallskriget i Ukraina, men att Socialdemokraterna skulle ta hem segern är inte alls självklart. Hon har varit statsminister sedan juni 2019 med stöd av Radikale Venstre, Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti.

Jämnt mellan blocken

Enligt den senaste opinionsmätningen från i måndags, som gjordes för den danska nyhetsbyrån Ritzau, ligger  det röda blocket på snäppet över 50 procent medan det blåa blocket ligger på lite under 48 procent.
Inger Støjberg är partiledare för Danmarksdemokraterna som grundades i juni 2022.
Frederiksen har tunga utmanare i  den tidigare migrationsministern Inger Stöjberg, som dömdes till fyra månaders fängelse i riksrätten när hon fattade beslut om att separera gifta asylsökande om den ena var minderårig. 
När  HBL intervjuade henne under sin ministertid sa hon bland annat:
– Jag väger inte mina ord på en våg, jag säger helt enkelt vad jag tycker. Det är det minsta väljarna kan kräva av sina politiker: en tydlighet om vad man står för och vart man är på väg. Då har väljarna en fair chans att bestämma hur de vill rösta.
När hon föstes ut i kylan av sitt gamla parti Venstre grundade hon Danmarksdemokraterna,  som på rekordtid samlade ihop tillräckligt många namnunderteckningar för att registreras som ett parti i juni i år.
Søren Pape Poulsen, partiledare för De Konservative.
Den andra huvudkandidaten är Søren Pape Poulsen som var tidigare justitieminister. Det är han som ligger bakom de så kallade gänglagarna med hårda straff och utvisningar. Søren Pape är ordförande för De Konserevative. Han har redan i augusti meddelat att han är statsministerkandidat när valet utlyses.
Pape är inte speciellt intresserad av ett samarbetet med Mette Frederiksen säger han efter att meddelandet om nyval har kommit. Åtminstone inte med Frederiksen som statsminister.
Valrörelsen kom igång direkt efter statsministerns uttalande. De andra partierna var blixtsnabba med att kalla in till presskonferenser.
På onsdagskvällen ordnar Danmarks Radio och TV 2 en gemensam partiledardebatt.

Folketingsvalet i Danmark

Danmark har ingen fast valdag utan det är statsministern – för denna mandatperiod Mette Frederiksen (Socialdemokraterna) – som utlyser när valet ska hållas. Normalt sett ska det ske tre till fyra veckor innan den tänka valdagen.
Ett folketingsval måste dock hållas senast fyra år efter det senaste valet. För denna mandatperiod löpdf tidsfristen ut den 4 juni 2023.
Valet är utlyst till den 1 november 2022.
Radikale Venstre ställde i somras som krav att ett val skulle utlysas i samband med att folketinget öppnades den 4 oktober – annars skulle partiet väcka omröstning om misstroende mot regeringen.
Källa: TT-Ritzaus-HBL

ANDRA LÄSER