Finlands elkonsumtion var i fjol 82 terawattimmar, 5,4 terawattimmar mindre än år 2021. Orsaken till den minskade konsumtionen är tudelad. Under början av fjolåret minskade elanvändningen inom industrin till följd av strejkerna hos UPM-Kymmene. Mot slutet av året var det sparåtgärder hos hushåll och företag som drog ner konsumtionen.
– Vi klarade elförsörjningen bra i fjol, men det kan uppstå kritiska situationer i vinter så flexibilitet och sparåtgärder behövs fortfarande, säger Jukka Leskelä, vd för Energiindustrin.
Finland producerade i fjol 69 terawattimmar el. Det är precis lika mycket som året innan. Produktionen av vindkraft och kärnkraft var ändå större i fjol än 2021 samtidigt som vi använde mindre fossilgas och hade tillgång till mindre vattenkraft.


Trots att användningen av kol ökade något i fjol var 89 procent av elproduktionen koldioxidfri.
För den största produktionsökningen i fjol stod vindkraften. Procentuellt ökade den 41 procent jämfört med året innan. Vindens andel av Finlands totala elproduktion var i fjol 14,1 procent och utbyggnaden av vindkraft fortsätter. Om fem år räknar Vindkraftföreningen med att andelen är uppe i 28 procent.
Enligt Leskelä låg investeringarna inom energibranschen i fjol på rekordnivån 4,9 miljarder euro. Omkring 60 procent av investeringarna gjordes i just vindkraften.
– Framtidsutsikterna är ljusa. Det byggs så mycket i Finland just nu att vi framöver kan vänta oss en lägre prisnivå, säger Energiindustrins vd.
Med en större egen produktion slår de höga priserna från Mellaneuropa inte längre igenom lika mycket i Finland, förklarar Leskelä. Förutom att vindkraften ökar så väntas också den tredje reaktorn i Olkiluoto vara klar för kommersiell produktion i mitten av mars.
Krisen med höga elpriser varar längre i Mellaneuropa där elproduktionen är betydligt mer beroende av fossilgas. Gaspriserna väntas förbli höga eftersom importen av rysk gas nu avslutats.
Finland importerade i fjol omkring 15 procent av den el som användes. Det är 5 procentenheter mindre än året innan och beror till stor del på att elimporten från Ryssland upphörde i maj.
Priset dubblerat
I fjol var medelpriset på el från elbörsen 15,4 cent per kilowattimme, visar en sammanställning från energibolaget Vattenfall. Året innan var medelpriset ungefär hälften av det, eller 7,2 cent per kilowattimme. Priset på fossilgas var tidvis hela tio gånger högre i fjol än vad det var 2021, visar sammanställningen.
Vattenfalls marknadsspecialist Peter Strandberg är lite mer skeptisk än Leskelä till den kommande prisutvecklingen. Det finns fortfarande osäkerhetsfaktorer, påpekar han.
– Pristrenden är ändå positiv, vi har fått mycket ny vindkraft och så får vi hoppas att den tredje reaktorn i Olkiluoto faktiskt startar i mars, säger Strandberg.
Han påpekar ändå att Mellaneuropa haft en varm vinter så här långt. Det betyder att gaslagren fortfarande är välfyllda, en köldknäpp kan snabbt ändra på den situationen. Utan rysk gas blir frågan hur mycket flytande fossilgas, LNG, som finns för Europa.
Kriget i Ukraina kan också fortfarande påverka elpriserna, understryker Strandberg. Priserna kommer hur som helst inte ner till samma nivå som före krisen. Kriget kan spela en stor roll i prisbildningen också vintern 2023-2024.
– I år har både sparåtgärder och den varma vintern påverkat elpriset i positiv riktning, säger han.
Prisökning i Finland
Det brittiska VVS-bolaget Boxt har låtit göra en jämförelse av energipriser i Europa. Enligt den jämförelsen har elpriset i Finland på fem år stigit näst mest i Europa, 37 procent. Bara i Norge har prisstegringen procentuellt sett varit större.
Jukka Leskelä säger att siffran mycket väl kan stämma. Eftersom behovet av el är stort i Finland, både på grund av den långa vintern och på grund av att många hus är eluppvärmda, används en stor del av hushållens inkomster till elräkningar.
Ser man fem år bakåt har också arbetet med att förbättra elnäten påverkat priset, påpekar Leskelä.
– Elpriset i Finland ligger ändå i ett europeiskt perspektiv på en skälig nivå, säger Energiindustrins vd.
ANDRA LÄSER
Åland
Ateneum hade inte råd – Anders Wiklöf köpte Edelfelttavla för 400 000 euro och slänger nu en känga mot andra konstintresserade
30.03.2023 17:05

Svenskfinland
Kommentar: Hej Svenska Dagbladet – Svenskfinland är inte bara en halvsunkig kärlekshistoria med SFP
30.03.2023 21:08

Riksdagsvalet 2023
Missade du sista valdebatten? HBL analyserar vem som glänste och vem som missade
31.03.2023 00:46


