Forskare om svenska statsministerns Natouttalande: "Implicerar att Sverige kanske inte är redo att stödja Finland i krig"

Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) anser att en svensk Natoansökan i nuvarande läge skulle destabilisera säkerheten ytterligare. – Om en Natoansökan ses som en för stor risktagning för Sverige, kan man anta att det enligt samma logik vore betydligt värre att backa upp Finland i krig, säger Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Svenska statministern Magdalena Anderssons uttalande är mycket problematiskt, säger Charly Salonius-Pasternak.
– Om Sverige skulle välja att skicka en Natoansökan i detta läge skulle det ytterligare destabilisera läget.
Så besvarade Sveriges statsminister Magdalena Andersson en fråga om konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap vid en pressträff i går.
Statsministerns uttalande väcker ramaskri bland såväl politiska konkurrenter i Sverige som säkerhetspolitiska forskare i bägge länderna.
Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, hör till dem som reagerade över Magdalena Anderssons uttalande.
– Det var en fras som man har hört förr i Finland, det vill säga innan kriget expanderade i Ukraina. Men efter att så skedde, har inga ledande politiker i Finland formulerat sig på det viset. I Finland inser politikerna att man genom att uttala sig så (som Andersson gjorde), tillämpar den ryska inramningen och ger Ryssland beslutanderätt om man ska gå med i Nato eller inte. I Finland låter man bli att formulera sig som Andersson gjorde, eftersom det skulle begränsa vårt manöverutrymme, säger Salonius-Pasternak.
Charly Salonius-Pasternak hade hoppats att Finlands och Sveriges statsministrar som träffades i Helsingfors så sent som i lördags, skulle ha diskuterat ihop sig kring hur det lönar sig att formulera sig under rådande läge.
Om Sverige anser att redan en Natoansökan i sig är destabiliserande, kan man mycket väl fråga sig hur Sverige skulle ställa sig till att ge Finland militärt stöd om Ryssland angriper Finland, säger Charly Salonius-Pasternak.

"Sverige och Ryssland kritiserar finskt Natointräde"

– Om Sverige som militärstrategiskt befinner sig längre från Ryssland än Finland, anser att ett svenskt Natomedlemskap vore destabiliserande, då måste man anta att Sveriges regering också tycker att ett finskt Natomedlemskap vore det, säger Salonius-Pasternak.
– Ifall Finland under rådande läge skulle välja att gå med i Nato, skulle Sverige i och med det här vara den första som har kritiserat Finlands beslut efter Ryssland.

Vilken betydelse har uttalanden av det här slaget för det finsk-svenska försvarssamarbetet?

– Jag är nästan säker på att vi snart kommer att få höra bortförklaringar att Natouttalandet inte har något att göra med våra länders försvarssamarbete. Men om Sverige anser att redan en Natoansökan i sig är destabiliserande, kan man mycket väl fråga sig hur Sverige skulle ställa sig till att ge Finland militärt stöd om Ryssland angriper Finland. Om en Natoansökan ses som en för stor risktagning för Sverige, kan man anta att det enligt samma logik vore betydligt värre att backa upp Finland i krig, säger Salonius-Pasternak.
Charly Salonius-Pasternak tycker att den svenska statsministerns uttalande var mycket problematiskt av två orsaker: Dels för att det tyder på att Sverige vill låsa den finska positionen, dels för att ställningstagandet implicerar att Sveriges nuvarande politiska ledning kanske inte är redo att stödja Finland.

Har vårt förtroende för Sverige fått sig en törn i och med uttalandet?

– Det beror på. Debatten om uttalandet går het och det är ju möjligt att regeringskansliet i Sverige kommer med någon form av dementi där de säger att uttalandet var dåligt och att man inte hade tänkt på vad man sade. Det skulle vara bättre än att Sverige låter förstå att man menar allt det som nu spekuleras i debatten, säger Salonius-Pasternak.
Det militära samarbetet mellan Finland och Sverige har tagit stora kliv framåt de senaste åren.
– Men Anderssons uttalande visar att den försvarspolitiska kulturen och den strategiska kommunikationen inte har hängt med i utvecklingen.

Påverkar den finska Natodebatten

Salonius-Pasternak misstänker att Anderssons uttalande kommer att påverka även den finska inrikespolitiska Natodebatten som pågår för tillfället.
– Uttalandet antyder att Sverige inte kommer att gå med i Nato, även om Finland skulle vilja ansluta sig. Det kan få följder för debatten hos oss. Hittills har politikerna i Finland bestämt hävdat att det är Finland som själv fattar beslutet och ingen annan. Vi skulle binda oss totalt vid Sverige om politiker nu skulle träda fram och säga att vi endast kan gå med i Nato om Sverige också gör det.

Hur skulle det finsk-svenska försvarssamarbetet som man har värnat så starkt om i decennier, påverkas om Finland skulle gå med i Nato utan Sverige?

– En omedelbar följd vore att vi skulle öka vårt samarbete med Norge och Estland. Finlands och Sveriges möjligheter att stödja varandra i krig skulle samtidigt begränsas, på samma sätt som Polen i dag tvingas vara försiktig i sitt stöd till Ukraina för att undvika en öppen konflikt mellan Nato och Ryssland.

M-ledaren Kristersson: Mycket olyckligt

Andersson får mothugg också på hemmaplan i Sverige.
"Det var mycket olyckliga uttalanden som statsminister Magdalena Andersson gjorde på presskonferensen, efter dagens möte med alla partiledare. Uttalanden som kanske fungerar för att hålla ihop en splittrad socialdemokrati, men som på ett farligt vis nu riskerar att skapa splittring inom Sverige, och mellan Sverige och Finland", kommenterar moderatledaren Ulf Kristersson i ett inlägg på Facebook.
Kristersson påpekar att uttalandet väcker internationell uppmärksamhet på ett olyckligt vis – för Sveriges del, men också för Finlands.
"För om en svensk omprövning i Natofrågan innebär destabilisering i Europa, vad innebär då en finsk omprövning? Vi bör gå hand i hand med Finland, inte underkänna att båda länderna nu behöver göra en ny analys av läget", skriver Kristersson.
Säkerhetsexperten Johan Wiktorin som är ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och tidigare överstelöjtnant i svenska försvarsmakten, risar även Anderssons uttalande:
"Vi har nu lagt en begränsning av den finländska handlingsfriheten. Om Finland skulle komma fram till att det skulle tjäna landets intressen bäst att söka medlemskap i Nato, så skulle ett passivt Sverige vara farligt. Finland skulle i så fall förvandlas till en ”Nato-ö” med gemensam gräns till Norge längst upp i norr. Finland skulle bli svårförsvarat ur ett Nato-perspektiv. Det skulle kunna innebära ett hårt motstånd från vissa Natoländer. Det skulle kunna leda till att Finland i realiteten inte skulle kunna söka medlemskap, trots angreppshot. Eller att Ryssland skulle kunna passa på att gå till militärt angrepp vid en ansökan för att vi är passiva", skriver Wiktorin på Twitter.
Wiktorin påpekar att det pågår täta konsultationer med framför allt Finland och USA.
"Det pågår en koordinerad rörelse stötvis i Norden. Därför ökar känsligheten för sådana här uttalanden. 'Kan vi lita på svenskarna?' – är tyvärr en alltför vanlig fråga", fortsätter Wiktorin.
ANDRA LÄSER