Johannes församling prioriterar om – går in för att lägga ner eftisverksamheten

Församlingsrådet i Johannes församling beslöt den 17 januari 2022 att "församlingen går in för att avsluta eftisverskamheten efter läsåret 2022–2023." I rådets protokoll från den 21 mars har meningen, "Ett definitivt beslut om något av de alternativ som här presenteras kan ändå inte fattas innan personalen som direkt berörs på ett korrekt sätt har hörts", lagts till.

Församlingen tillhandahåller småbarnspedagogik på Drumsö och i Kronohagen. Redan från hösten skär församlingen dock i verksamheten, utbudet minskar från 100 till 80 platser.

Beslutet kommer efter att den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors har ändrat på sin interna hyresstruktur. Omläggningen drabbar församlingar med stora fastigheter. Till exempel Johannes församling som sitter på stadens största kyrka, som dessutom renoveras för tillfället.

Småbarnspedagogiken har alltid varit en ekonomisk förlustaffär för församlingen. Församlingsrådets vice ordförande Martina Harms-Aalto säger att församlingen antagligen hade sett över verksamheten, även utan den stramare ekonomiska situationen.

– Det betyder att vi ganska noggrant måste gå igenom verksamheten och ja, verksamhetsanslagen minskar. Det är inte så enkelt att man slaktar eftis för att kunna hålla ett hus, snarare att vi vill utveckla vår barn- och ungdomsverksamhet.

Det som enligt Harms-Aalto är klart är att kassan inte är lika stark som förr. Orsaken är att församlingarna i större utsträckning måste stå för fastighetskostnader och minskade inkomster från kyrkoskatten.

– Det här är en direkt konsekvens av vårt sjunkande medlemsantal. Det är något av en motsättning när personer som inte är medlemmar blir besvikna när vi är tvungna att skära ner i verksamheten.

– Det är inte ett huvudargument. Att tvingas tona ner den kristna värdegrunden på grund av att Helsingfors stad inte godkänner den är något av ett problem.

Pengarna till Johanneskyrkans fasad ska inte betalas på en gång, men notan på sju miljoner euro kommer sätta stress på församlingens verksamhet under en längre tid.

Det är frågan om 130 000 euro per år, sade församlingens kyrkoherde Johan Westerlund till Kyrkpressen tidigare i år.

– Ekonomin är gemensam för alla församlingar i Helsingfors och alla fastigheter ägs av samfälligheten. Det som har förändrats är beräkningen av interna hyror. Det betyder ett helt annat sätt att beräkna vad vi betalar för våra fastigheter. En mycket större del av det vi får som en klumpsumma av samfälligheten går nu åt till att betala hyra, säger Harms-Aalto.

Utöver fasadrenoveringen har Johannes församling en annan fastighet som genomgått renovering, nämligen S:t Jacob på Drumsö. Fastigheten delas med Lauttasaaren seurakunta som betalar ungefär 80 procent av den totala notan på 17 miljoner euro.

Kyrkliga samfälligheten budgeterar för församlingarna i en årlig klumpsumma, och det är upp till församlingarna att använda pengarna på bästa sätt. Det finns alltså inga budgettekniska hinder för att skära i verksamhet som småbarnspedagogik för att ha råd med fastighetsskötsel.

Johannes församling har separata stiftelsetillgångar. Det finns klara föreskrifter för hur de pengarna kan användas. I fonderna går det alltså inte att hitta pengar till fastigheterna. Men tillgångarna säkrar på sikt församlingens diakonala verksamhet, säger Harms-Aalto.