Vinden står snart för en fjärdedel av den finska elen

Vindkraften ökar stadigt. Redan nu står den för ungefär lika mycket av Finlands elproduktion som den nya reaktorn vid kärnkraftverket i Olkiluoto kommer att göra när den blir klar. Det visar ny statistik från Finlands vindkraftsförening. 

Under de närmaste åren kommer vindkraften att öka ännu mer. I dag täcker produktionen 10 procent av det finska elbehovet, och om tre år räknar Vindkraftföreningen med att andelen är uppe i 25 procent. 

– Om vi inte målmedvetet hade börjat bygga ut vindkraften 2014 hade läget på elmarknaden i dag varit ganska tröstlöst, säger föreningens vd Anni Mikkonen.

Föreningens statistik visar hur snabbt utbyggnaden av vindkraft gått sedan produktionsformen fick sitt första stöd i form av en så kallad inmatningstariff 2014. I dag behöver vindkraften inga stöd, även om en del av kraftverken byggs så att de redan i byggnadsskedet har en garanti för försäljning till ett fast pris för den el de producerar.

Det här året är ett rekordår för den finska vindkraften. Under årets sex första månader blev 154 vindkraftverk med en sammantagen effekt på närmare 800 megawatt färdiga och 186 kraftverk är under byggnad. Det innebär totalt 340 nya kraftverk i år.

Fortfarande är det längs den västliga kusten de absolut flesta vindkraftverken byggs. I Norra Österbotten finns över 40 procent av dem, men övriga delar av Österbotten växer stadigt. 

Räknar man den kumulativa effekten finns Korsnäs bland Finlands tio främsta vindkraftskommuner. Sett till antalet projekt finns Kristinestad och Vörå bland tio i topp.

– Många företag skulle gärna bygga i södra Finland eftersom förbrukningen är störst där. Problemet är att hitta lämpliga områden för vindkraft eftersom landets södra delar är rätt tätt bebyggda, säger Mikkonen.

Vindkraftföreningens ordförande väntar med spänning på den utredning som ska visa hur östra Finland lämpar sig för vindkraft. Hittills har bland annat militära skäl satt stopp för utbyggnaden.

Nu ökar också intresset för den havsbaserade vindkraften. Anni Mikkonen efterlyser tydliga regler för vad som gäller för företag som bygger inom den finska ekonomiska zonen. Ett företag måste få reservera ett område i god tid innan stora summor läggs ner på olika utredningar, tycker hon. Reglerna för beskattning måste också vara klara.

Att Finland är ett intressant land för företag som investerar i vindkraft bekräftar också Pekka Salomaa, direktör på Energiindustrin. I år räknar han med investeringar på totalt 3,5 miljarder euro i olika energiprojekt. Merparten av den summan satsas på just vindkraften.

Stora satsningar görs också på elnäten där stamnätsbolaget Fingrid jobbar för att näten ska kunna ta emot produktionen från alla nya vindkraftverk. Vid västkusten finns just nu en del flaskhalsar, men ingen bygger nytt innan allt är klart med nätanslutningen, betonar Mikkonen.

– Vi har ett bra stamnät och Fingrid utvecklar det proaktivt. Vi för hela tiden en aktiv dialog, säger hon.

Även om vindkraften storskaligt byggs ut kommer elpriset också i fortsättningen att variera kraftigt, påpekar Salomaa. Utbud och efterfrågan är en faktor som påverkar priset, vädret och temperaturen en annan.

– Vindkraftsproduktionen är svår att spå för någon längre period eftersom det är svårt att veta hur det blåser. Men man ser klart att produktionen korrelerar med elpriset, då det blåser är elen billigare, säger Salomaa.