Den fryntlige professorn och hans trygga adepter

Viborgsonen Ernst Mielck (1877–99) hör till musikvärldens stora ”tänk om”. Tänk om han inte avlidit två dagar före sin 22-årsdag – hade han då på allvar kunnat utmana Sibelius som Finlands nationaltonsättare och hade han rentav förändrat den inhemska musikhistoriens gång?

Tyvärr ger det tjugotal verk han hann färdigställa inga desto tydligare ledtrådar. Den f-mollsymfoni han skrev vid nitton års ålder rönte en avsevärd framgång såväl vid uruppförandet i Helsingfors 1897 som ett år senare i Berlin. Vad som framför allt slår en är dels att den till estetiken är så långt ifrån Sibelius man kan tänka sig, dels att tilltalet är betydligt mer konservativt än hos den tolv år äldre kollegan.