Aki Snabb i Alepas kassa talar både jiddisch och ukrainska – till finlandssvenska kunder har han en hälsning

Blipp, blipp, blipp, piper prisskannern och Aki Snabb i Alepas kassa meddelar hur mycket dagens matinköp kostar: 37,50 djakojo (tack), säger Snabb och kunden får dagens oväntade snabblektion i ukrainska.

Språkvirtuosen Aki Snabb jobbar i Alepa på Båtsmansgatan i Femkanten sedan fem år tillbaka. Stamkunderna har inte kunnat undgå att Snabb har ett särskilt intresse för främmande språk och gärna testar sina kunskaper med dem han möter.

Intresset föddes redan i barndomen. Då han var 13 år gammal och föräldrarna skaffade familjens första dator, en Commodore 64, klistrade fadern kyrilliska bokstäver bredvid de latinska på tangenterna.

– Jag vet inte varför han gjorde det. Vi hade inga släktband till Ryssland. Hemma talades enbart finska trots att min pappa kom från en svenskspråkig släkt, berättar Snabb om uppväxten i Lojo på 1980-talet.

Under gymnasiet bytte han från dagslinjen till kvällslinjen och där stärktes hans intresse för språk. Skolan hade en legendarisk lärare som kallades Kossu. Kossu tog sig friheten att också undervisa språk som inte ingick i läroplanen.

– Jag läste ryska på gymnasiet. Under Kossus ledning testade jag en rad andra främmande språk, bland annat polska. Tyvärr öppnade sig polskan inte riktigt för mig, minns Snabb.

I och med släktband fanns svenskan sedan starten i bakhuvudet och den förbättrade han i tonåren genom att varje sommar hälsa på fastern som bodde i Sverige.

På 1990-talet då järnridån plötsligt var borta, öppnade sig en rad nya möjligheter. Snabb reste ofta till Estland där han umgicks i såväl estniska som ryska kretsar. Här kunde han förbättra sin gymnasieryska och lärde sig snabbt vardagsestniska.

På 90- och 00-talen jobbade han som frilansguide och ledde gruppresor i huvudsak till Sankt Petersburg.

Sedan drygt tio år tillbaka använder Aki Snabb sina sommarledigheter till att åka utomlands och studera språk.

Traditionen startade 2010 då han anmälde sig till en sommarkurs i jiddisch i Vilnius.

Han var inte den enda som hade anmält sig till kursen utan att vara medveten om att jiddisch skrivs med en egen variant av det hebreiska alfabetet, inte med latinska bokstäver, så början av kursen hade sina utmaningar.

Att valet föll på jiddisch hängde ihop med att han har varit intresserad av tyska sedan barnsben. Dessutom hade han lyssnat på musik på jiddisch.

– Jag tyckte att jiddisch verkade trevligt. Lite som tyska, men med en extra twist.

I Alepas kassa har han som princip att tala jiddisch med alla kunder och bekanta som behärskar tyska i någon mån.

– Min jiddisch lider nog av att jag hör så mycket skoltyska i min omgivning. Men jag talar så mycket jiddisch jag bara kan.

Efter två somrar på jiddischkurs i Vilnius ville han ha variation och bokade in sig på en kurs i ukrainska i Lviv 2012. Han har också flera gånger rest till Ukraina med en kompis som behärskar språket väl och har även bekantat sig med Ukraina på egen hand.

Efter att Putin inledde sin nya invasion i Ukraina den 24 februari, återupptog Snabb sina självstudier i ukrainska som en solidaritetsyttring för Ukraina. Efter krigsutbrottet jobbade han som volontär för Röda Korset vid sidan om förvärvsarbetet i Alepa.

– Jag försökte medvetet välja uppgifter där det gick att prata med nyanlända ukrainare. Till exempel har jag hjälpt familjer med hur de ska anmäla sina barn till skolan via nätet.

Aki Snabb bekantade sig också med Röda Korsets klädsortering men insåg fort att han inte var till så stor nytta där.

– Jag hade inget hum om ett visst plagg var för en flicka eller pojke eller vilken ålders barn kläderna var för, så jag insåg att den biten inte var för mig.

Aki Snabb brukar ibland tala ukrainska med ryska kunder i affären även om han är medveten om att det antagligen inte är alldeles korrekt att göra så.

I språkinlärningen tar Aki Snabb också hjälp av appen Duolingo som fungerar lite som ett interaktivt spel med uppgifter i grammatik, vokabulär och uttal.

– Min strategi för Duolingo är att svara rätt första gången. När man gör misstag frågar appen samma sak om och om igen för att försäkra sig att man verkligen har lärt sig. Jag vill framskrida snabbt, så jag brukar ha datorn påslagen och kollar i förväg de svar jag är osäker på.

– Kanske lite för mycket. I princip behöver man inte kunna språk för att klara av jobbet. Men vi har många stamkunder och med dem brukar jag snacka olika språk för skojs skull. Få kunder är verkligen i behov av service på främmande språk, om man bortser från engelskan som är nödvändig i jobbet.

Aki Snabb talar gärna svenska med kunderna.

– Jag är lite blyg när det kommer till att använda svenska och många finlandssvenskar byter genast till finska om jag gör ett litet fel eller är långsam. Hellre skulle ni få tala svenska med mig. Men jag förstår nog om ni inte orkar vara språkambassadörer jämt. Vissa kunder är också helt tysta. De säger inte ett ord och då vet man inte vilket språk man ska tala med dem, säger Snabb.

Musik har alltid varit ett sätt för Snabb att underlätta språkinlärningen. Redan i yngre tonåren lyssnade han mycket på ryskspråkig musik. Till hans metod hör att alltid studera låttexterna och översätta dem.

För stunden lyssnar Aki Snabb bara på två ryska musikartister, en förändring som hänger ihop med Rysslands anfallskrig.

– Om man vill lära sig ryska är legendariska Alla Borisovna Pugatjova ett bra alternativ. Hon har hamnat lite i blåsväder efter att hon uttalade sig kritiskt om kriget och hon ska ha blivit tvungen att lämna Ryssland. Klassiska rockbandet DDT som också har tagit ställning mot kriget rekommenderar jag varmt för dem som har kommit lite längre med studierna i ryska.

Det färskaste tillskottet i Aki Snabbs språkrepertoar är romani. För ett par år sedan gick han en sommarkurs i Serbien.

– Det var en speciell erfarenhet. Vi bodde hemma hos kursledarens mamma. Kursen var inte särskilt professionell, vilket berodde på att romani på många håll ännu inte har kodifierats och det finns flera olika varianter samtidigt som användarna hävdar att just deras dialekt är den korrekta.

Fyra gånger har han rest till Slovakien och särskilt staden Košice i öster där det bor många romer.

– Jag brukar välja resmål lite på måfå. Om jag har turen att komma i kontakt med romani eller andra språkrelaterade saker är det extra bonus.

Årets semester tillbringade han i västra Ukraina i staden Uzjhorod som ligger 100 kilometer från Košice. Han hade bokat hotell i förväg för början av vistelsen.

– På hotellet visade det sig att gårdskarlen var rom, så jag stannade där hela semestern, säger Snabb som är glad att han hittade ett ställe där han kunde förbättra sina kunskaper i romani och ukrainska samtidigt.

– Lite olika. Vissa är med på noterna. De som inte vill konversera på främmande språk kanske mumlar något svagt. Då jag var ny i kassan kunde det hända att enstaka kunder snäste: ”I Finland talar man finska.” Men sådana reaktioner är väldigt ovanliga nu för tiden.

Eftersom det är HBL som gör intervjun passar Snabb på att dela med sig en anekdot med finlandssvensk koppling:

– Min vistelse i Estland under 1990-talet öppnade upp en affärsnisch. På den tiden sålde Rautakirja inte ryska eller estniska tidningar. Så jag började importera dem och stod på gatan och sålde tidningar samtidigt som jag försökte hitta en återförsäljare. De enda som nappade var Café Kafka i Svenska Teatern som tog några exemplar av Eesti Ekspress till försäljning.

Vid den här tiden fanns det redan många ester i Finland och ryktet spreds att Café Kafka sålde tidningen. Kaféet var inte öppet dygnet runt, så esterna började fråga efter tidningen i blomkiosken bredvid teatern.

– Kiosken drevs av en trevlig karelsk kvinna. Folk började knacka på hos henne och frågade efter tidningen och vips hade jag en återförsäljare till.