Hedersrelaterat våld är mera omfattande än vi har trott

Hot, kontroll, tvång, intern rättsskipning och i värsta fall brott mot liv. Kristiina Komulainen är för tillfället den enda polisen i Finland som arbetar på heltid med hedersrelaterat våld. – Det handlar om stora saker, mycket större och mer omfattande än vad vi har varit medvetna om.

Kristiina Komulainen har en karriär som journalist och programledare bakom sig. Nu har hon utbildat sig till polis och arbetar med att förebygga hedersrelaterat våld vid Helsingforspolisen.
Det var nära att ett liv hade gått förlorat.
Processen hade pågått en tid. Polisen och de kvinnliga offren förde flera samtal, förtroendet byggdes upp.
Plötsligt eskalerade situationen, och en av kvinnorna var på väg att föras från Finland till landet hon ursprungligen kommer från – enligt äldre konstapel Kristiina Komulainen för att hedersmördas.
Men tack vare de tidigare diskussionerna och tack vare att socialmyndigheter och skola reagerade fort, förstod polisen vad det handlade om och agerade.
– Det hängde på minuter men kvinnan räddades när hon var på väg att föras ut ur landet, säger Komulainen.

Det här är hedersrelaterat våld

Med hedersrelaterat våld avses olika former av psykiskt, socialt eller fysiskt våld och förtryck. Det begås inom familjer, släkter eller gemenskaper. "Heder" ges som motiv till våldet och kontrollen.
Konflikten kan uppstå när förväntningar baserade på traditionella normer inte uppfylls. Det kan handla exempelvis en persons sociala liv, sexualitet eller roll i familjen.
Former kan vara exempelvis hot, isolering, kontroll och misshandel. Tvångsäktenskap, könsstympning och sexualbrott förekommer också.
Fenomenet förblir ofta dolt eftersom det hedersrelaterade våldet inte alltid är straffbart. Ofta föregås våldshandlingar av psykiskt våld under en längre tid.
Till skillnad från annat våld i nära relationer har hedersrelaterat våld att göra med att man ingår i ett samfund eller en gemenskap.
Hon arbetar med hedersrelaterat våld vid Helsingforspolisens förebyggande enhet. För tillfället är hon den enda polisen i Finland som gör det på heltid. I teamet som fungerat i tre år ingår en annan person som är forskningsledig. I ingen annan av de elva polisinrättningarna finns liknande verksamhet.
– Inte är vi för många i alla fall, konstaterar hon lite lakoniskt.
Komulainen är nyutbildad polis och har verkat vid enheten i tre månader. Bakom sig har hon en lång karriär som journalist, programledare på tv och radio och i olika chefsuppgifter.
De senaste åren har hon också jobbat med medling, med att försöka hjälpa parter att lösa olika slags tvister. Det är en erfarenhet som hon har stor nytta av på sin nya bana.
Och jobb finns det gott om, mer än vad hon hinner med. Hon säger att det hedersrelaterade våldet är betydligt mer omfattande än vad i alla fall samhället i stort har varit medvetet om.
– Och man har inte förstått i vilka alla sammanhang eller grupper det förekommer.

Måste komma åt känslan bakom

Fallet som Kristiina Komulainen återger är ett exempel på hur det går när hela kedjan fungerar. Men det visar också på hur komplexa ärendena ofta är.
Efter insatsen arbetade polisen med att samla bevis på vilka som varit involverade i att förbereda gärningen och därmed kan ställas inför rätta. Kvinnans pappa lämnade fort Finland, medan brodern blev kvar. Han är misstänkt, men kan enligt henne också ses som ett offer.
– Brodern vill egentligen inte kvinnorna i sin familj något illa, men om det kommer order från släkten om misshandel, disciplinära åtgärder eller mord måste han kanske göra det. Känslan av skam är så stark hos honom, förklarar Komulainen.
Det är de här strukturerna som hon försöker identifiera och komma åt.
Hedersrelaterat våld förknippas ofta med invandring. Kristiina Komulainen betonar ändå att fysiskt och psykiskt våld med hedersmotiv förekommer i släkter som i generationer har bott i Finland, och i de mest etablerade och civiliserade gemenskaper.
Det kan vara under en vanlig uttryckning som en polispatrull reflekterar över att det finns något mer under ytan än "det vanliga" och kontaktar Kristiina Komulainen. Hon får fall till sig också genom brottsutredarna vid Helsingforspolisen. Skyddshem är dessutom nära samarbetspartner.
Hedersrelaterat våld har många likheter med våld i nära relationer. Skillnaden är att det i hedersrelaterat våld finns en släkt eller gemenskap i bakgrunden och att heder ges som motiv.
– Oftast handlar det om skamkänsla och vi kommer inte åt att bryta kedjan om vi inte förstår det och kommer åt den känslan, säger hon.

Egen rättskipning

Flera gånger under intervjun betonar Kristiina Komulainen att hedersrelaterat våld inte är något som sker enbart bland personer med invandrarbakgrund.
– I finländska gemenskaper förekommer det alldeles på samma sätt, säger hon.
Komulainen är noga med att inte peka ut några, men säger att hedersrelaterat våld finns bland annat inom religiösa samfund samt inom de på ytan mest civiliserade och välbeställda gemenskaper. Hon talar om gemenskaper med en egen intern rättsskipning, om klaner.
– Du kan till och med leva i ett sådant sammanhang utan att själv vara medveten om det.
Det här är något som Komulainen har personlig erfarenhet av. I tjugo år var hon medlem i Jehovas vittnen.
Även om uppfattningen ofta är att hedersrelaterat våld har en koppling till religion, behöver det alls inte alltid vara så.
Oftast är det kvinnor som är offer, men också män är utsatta för hedersrelaterat våld.
– Det kan till exempel vara en minderårig pojke vars pappa hotar döda honom för att han berättat att han är homosexuell.

Kristiina Komulainen

Ålder: 43.
Bor i: Esbo.
Familj: Ett barn.
Aktuell med: Arbetar som äldre konstapel vid Helsingforspolisen med att förebygga hedersrelaterat våld.
Karriär: Blev klar från Polisyrkeshögskolan i våras. Slutarbetet handlar om krävande interaktion. Har arbetat som journalist, producent, manusförfattare och programledare i både tv och radio. Har grundat och lett radiokanalen Loop och belönats för det arbetet. Har utbildat sig till medlare.
Gör på fritiden: Kör enduro.
Hon lyfter fram att en kvinna också kan vara förövare. Det finns exempel på att en kvinna i en släkt kan vara den hårdaste i att utöva social kontroll, medan män förverkligar de disciplinära åtgärderna.

Uteslutning ur flocken

Nyligen dömdes en man i Västra Nylands tingsrätt för mord på sin hustru i ett fall som enligt tingsrätten har drag av hedersrelaterat våld. Mord med hedersmotiv är ändå ytterst ovanliga i Finland, i alla fall de fall där motivet blir känt.
En orsak till ett eventuellt mörkertal kan vara att det inte finns en särskild lagparagraf för hedersrelaterat våld. Hedersmotiv utgör inte heller en straffskärpningsgrund hos oss, som i Sverige.
Det hedersrelaterade våldet kan vara fysiskt eller psykiskt. Före en misshandel eller ett våldsbrott är det vanligt med en upptrappning.
Alla former är inte heller brottsliga även om de kan vara förödande. Att uteslutas ur en gemenskap är ett exempel på det.
– Det är en grym form av psykiskt våld. Du hotas hela tiden med att om du inte gör si eller så så utestängs du. Konsekvenserna i en människas liv kan bli långtgående. Vi vill ju höra till flocken, säger Kristiina Komulainen.
Olika former av kontroll förekommer.
– Du får inte röra dig utomhus utan en manlig familjemedlems sällskap eller du får inte röra dig alls, bara till skolan. En felaktig blick eller ett felaktigt sätt att hälsa på en kompis kan sedan leda till en hemsk situation hemma.
Könsstympning sker, men de fallen når enligt henne sällan polisen, eftersom vetskapen om det oftare stannar inom grupperna.
En stor utmaning är ofta att få offren att tala.
Det finns en rädsla hos många för vad som ska hända sedan. Du får ingen att prata genom att skrika eller kräva att de berättar. En del av fallen tar väldigt lång tid.
– Det finns en rädsla hos många för vad som ska hända sedan. Du får ingen att prata genom att skrika eller kräva att de berättar. En del av fallen tar väldigt lång tid.
Också offrets känsla av skuld och skam är ofta stor.

Talar för medling

Idealet är att brotten inte alls ska ske, men arbetet består för Kristiina Komulainens del ofta i att förhindra att situationen ska fortsätta. Det är här medlingen kommer in.
Vissa fall är akuta så att direkta insatser behövs. Men i andra träffar hon offer och misstänkt, och försöker bygga upp ett förtroendefullt förhållande. Komulainen betonar vikten av att lyssna på båda parter, och menar att det inte leder någon vart om hon försöker diktera åtgärder eller säga vem som har rätt och vem fel.
Finns förutsättningarna för en medlingssituation säger hon att en skilsmässa uppgjord i godo ibland kan vara den allra bästa lösningen, och ett reellt alternativ till rättegång.
Att medling används just vid våld i nära relationer är något som också kritiseras, bland annat för att offret ofta är så utsatt i sin position. Regeringsprogrammet har som mål att medling överlag ska öka – men att det ska utredas om medling just vid våld i nära relationer är rätt väg att gå.
Komulainen är av åsikten att medling i många fall är en bra lösning, men att det måste bedömas från fall till fall. Tidpunkten måste vara den rätta så att parterna är mottagliga.
På längre sikt kan en lyckad medling vara det som får våldet att upphöra, medan ett straff kan få förövaren att uppleva sin heder ännu mera kränkt, med destruktiva följder.
– Du kan märka att något är fel på små saker som att din väns användning av telefon eller rörelsefrihet begränsas. Starka känslor som skam är inblandade så det kan vara svårt att ta upp, säger Kristiina Komulainen om signaler som tyder på att någon nära en är utsatt för hedersrelaterat våld.
Kristiina Komulainen försöker frigöra tid för att besöka bland annat skolor för att sprida kunskap, så att fostran ska inledas så tidigt som möjligt.
– Jag berättar vilka våra gränser, vår lagstiftning och våra regler är.
I en tid där resultat helst ska gå att räkna är det inte alltid så lätt för Komulainen och teamet.
– Lyckas vi i det förebyggande arbetet finns det ju inte längre något mätbart brott.
Däremot kan folk komma ut ur omänskliga förhållanden. Och liv räddas.

ANDRA LÄSER