Fred Hoyle, en brittisk astronom känd bland annat för Big Bang-teorin och panspermiateorin (livet uppstod när jorden mottog genetiska patiklar från universum). Hoyle var två gånger föreslagen Nobelpriset, men hans teorier ansågs då litet för ”exotiska”. Alltsedan 1970-talet återkom han ofta till problemet gällande de ständigt återkommande influensaperioderna. Han fann det märkligt att pandemin (grekiska för hela folket) utbröt samtidigt i olika delar av världen och började tro att den kom från rymden. År 1981 publicerade han, tillsammans med sin kollega Chandra Wickramasinghe, boken ”Diseases from Space” i vilken han betonade att influensaviruset kom från rymden. År 1990 publicerade den vetenskapliga tidskriften ”Nature” hans och hans kollegas artikel ”Sunspots and influenza” där de konstaterade att under 1900-talet sammanföll de svåra influensaperioderna med solfläcksperioderna och bland annat ”asiaten” härjade samtidigt med århundradets högsta solfläcksantal (1957-1958).
I januari 2000 håller Hoyle med sin kollega fortfarande fast vid att pandemin styrs uppifrån, men nu kommer de betydligt närmare sanningen (”The dilemma of influenza”). I de tempererade latituderna infaller influensaperioderna närmast under den kalla perioden, januari och februari och det är då luft från stratosfären (från mer än tio kilometers höjd) kommer ner till jordytan. Denna nedsjunkning av luft är kraftigare vid hög solaktivitet, skriver de. Med säkerhet, skriver de, är det antingen ett virus eller en ”genetic trigger” som startar pandemin. Därför kan den starta samtidigt i Boston och i Bombay utan att någon behöver resa från en plats till en annan.
”Genetic trigger” – det rätta svaret som vi i dag ser det skulle ha varit ”kall vattenfri luft” (som kan aktivera och hålla influensaviruset svävande). Hoyle dog i augusti följande år, 2001.
Fastän vi nu vet att den relativa fuktigheten är kärnan i problemet är det svårt att förstå varför Social- och hälsovårdsministeriet i sitt offentliga meddelande om coronaviruset inte med ett ord nämner betydelsen av att inomhusluften inte får vara extremt torr. Märk även att om uteluften är nära noll eller kallare innehåller den ytterst litet vattenånga och vid uppvärmning till rumstemperatur blir den skadligt torr och kan skada flimmerhårens försvarsmekanism i luftstrupen, förutom att coronaviruset aktiveras. Vädra sparsamt, använd luftfuktare (eller låt varm dusch rinna en stund). Kanske några liv kan sparas.
Troligen vaknar coronaviruset till liv nästa år parallellt med våra andra influensavirus och vi är då bättre förberedda.
Rolf Mattsson,
forskningsprofessor emeritus, (luftkemi och aerosolforskning), Esbo
ANDRA LÄSER
Värnplikt
Är värnplikten för kort i Finland? Krigsvetaren varnar: ”Upprepa inte samma misstag som Ukraina”
02.04.2023 05:01

Sociala medier
Sås och Kopp byter namn, papegojor anländer till Esplanadparken? Kan låta för bra för att vara sant – och det är det
02.04.2023 08:43



Kritik
Det räcker inte med att spruta färg ur röven för att bjudas in i politiken – därför behöver vi kritiken
02.04.2023 05:02
