Mässlingsfallet i Larsmo: Ovaccinerade som utsatts för smitta försätts i karantän

I Jakobstadstrakten pågår ett intensivt arbete med att nå dem som kan ha exponerats för mässlingssmitta. Österbotten är det landskap där vaccinationstäckningen är allra lägst. – Det var bara en tidsfråga, säger chefsläkaren om mässlingsfallet som kan utvecklas till en epidemi.

Vaccinationsgraden är låg i Larsmo där ett mässlingsfall nu har uppdagats.
Upp till 150 personer som är ovaccinerade eller bristfälligt vaccinerade mot mässling kan ha utsatts för smitta, efter att ett ovaccinerat barn som varit på resa utomlands insjuknat i mässling i Larsmo. Under fredagskvällen kom budet att man inte påträffat fler fall av barn som insjuknat.
Sjukvården i Jakobstadstrakten arbetar nu för högtryck för att nå i synnerhet de personer som besökt Risö bönehus i Larsmo och där kan ha utsatts. Enligt chefsläkare Pia-Maria Sjöström har de flesta i barnets daghem redan nåtts.
I Larsmo har bara 66–77 procent av barnen födda 2010–2016 fått MPR-vaccin, det vill säga det vaccin som skyddar mot bland annat mässling, enligt överläkare Hanna Nohynek på Institutet för hälsa och välfärd, THL. Det så kallade flockskyddet kräver att minst 95 procent är vaccinerade.
Pia-Maria Sjöström säger att det bara varit en tidsfråga innan trakten fått sitt första mässlingsfall.
– Vi har en så lång tid haft en för låg vaccinationstäckning.
Graden har tydligt gått ned de senaste tio åren, enligt henne. Nu finns det en risk för epidemi i området. Mässling är en av de mest smittsamma sjukdomarna och många har blivit exponerade.
Av landskapen i Finland sticker Österbotten ut med lägst vaccinationsgrad mot mässling: 91,8 procent för barn födda 2015. Ser man närmare på kommunerna är täckningen klart lägre i dem med större svenskspråkig befolkning enligt Hanna Nohynek. Det handlar om en vaccinationsgrad på i snitt 80–90 procent mot 95 procent i finska kommuner.
Om man vaccinerar sig inom tre dygn från att man har utsatts för smitta kan man hinna utveckla skydd mot sjukdomen. Inom sju dygn kan man ta antikroppar mot mässling, som har effekt i några månader. Det är därför sjukvården vill komma i kontakt med alla som har exponerats.
Enligt Pia-Maria Sjöström har flera personer valt att ta vaccin eller låta sina barn få det – men det finns också de som trots sjukdomsrisken inte gör det. De här personerna kommer att försättas i karantän i hemmen, vilket är i enlighet med smittskyddslagen. Karantänen blir aktuell senast om en vecka.
Exakt hur exempelvis övervakningen att karantänen följs kommer att gå till är ännu inte klart.

"Kommer gräns emot"

Vad beror det då på att vaccinationstilliten är lägre i just svenska Österbotten? Pia-Maria Sjöström ser flera orsaker. Dels tänker en del enligt henne att sjukdomarna inte har förekommit på ett tag och att det därför inte finns anledning att vaccinera sig. Somliga ser hellre att de, eller barnen, insjuknar i själva sjukdomarna. Och så finns det också de som tror att vaccin är ineffektivt eller rentav farligt.
Det finns en tilltro till alternativ medicin, enligt Sjöström, och det vaccinkritiska tankesättet finns också bland en del aktiva i religiösa samfund.
Ovanligt är inte att föräldrarna själva är vaccinerade men inte barnen.
Enligt Sjöström har hälso- och sjukvården arbetat för att få upp vaccinationstäckningen, till exempel genom en kampanj i sociala medier nyligen. På rådgivningarna försöker personalen också tala med föräldrarna.
– Men det kommer en gräns emot där det inte finns mycket vi kan göra.
På THL säger Hanna Nohynek att det i en färsk doktorsavhandling kommer fram att det redan för hundra år sedan fanns en skepticism mot vaccin i svenska Österbotten. Kikhostfall i Jakobstad fick däremot nyligen fler att vaccinera sig mot den sjukdomen.

Barnets bästa

Också på riksnivå har vaccinationsgraden vad gäller MPR-vaccinet sjunkit under det kritiska 95 procent och är för barn födda 2015 nu 94,4 procent.
– Det är för lågt, säger Hanna Nohynek.
Epidemirisken stiger – inte minst i kombination med att antalet mässlingsfall har ökat betydligt i Europa.
Hon önskar att föräldrar ska låta vaccinera sina barn.
– Det är inte barnets bästa att tvingas lida av en sjukdom som det finns vaccin mot, säger hon och uppmanar folk att lita på de vaccin som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.
Barnombudsmannen Tuomas Kurttila gick på fredagen ut och krävde att staten ingriper för att höja vaccinationsgraden i landet.

Glapp på 1970-talet

Vaccin mot mässling ingår i vaccinationsprogrammet sedan 1975. THL uppmanar dem som är födda på 1970-talet att se över sitt skydd.
Det finns årskullar från det årtiondet där vaccinet inte har nått alla eller som inte fått alla de doser som behövs.
Personer födda före det har sannolikt utsatts för smitta eftersom sjukdomen förekom allmänt, medan de som är födda senare har erbjudits vaccinet.
– Vår rekommendation är att företagshälsovården ser över vaccinationsskyddet när en person anställs eller att man själv kontrollerar det om man ska åka utomlands, säger Nohynek.
Är man osäker är det enligt henne alltid bättre att ta MPR-vaccinet. En extra dos gör ingen skada enligt THL.
Mässling försvagar motståndskraften mot andra sjukdomar i upp till två år och kan leda till en rad följdsjukdomar som lunginflammation som orsakas av bakterier och i sällsynta fall hjärnhinneinflammation.
Risken för komplikationer är störst bland gravida, personer med immunbrist och barn under ett år.

ANDRA LÄSER