"Det är inget problem att pendla 100 kilometer"

Många aktörer går regelbundet ut med prognoser och kommentarer om bostadsmarknaden. På onsdagen presenterades en av de bredare – Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT försöker blicka längre än ett år framåt och dra slutsatser om utvecklingen på 2020-talet.

Med tanke på att de bostadslån som lyfts i dag har en återbetalningstid på i snitt 21 år kan det långa perspektivet behövas.

– Urbaniseringen fortsätter, men den är inte en lika avgörande faktor som hittills, säger Markus Lahtinen som är vd för PTT.

De stora frågorna handlar om finländarnas preferenser och möjligheterna till distansjobb. De som jobbar hemifrån behöver sannolikt fler kvadratmeter. Frågan är var man kan köpa ett extra rum.

Till exempel i Helsingfors blev hela 7 105 nya bostäder inflyttningsklara i fjol samtidigt som den genomsnittliga lägenhetsytan minskade från 53,2 kvadratmeter till 50,7 kvadratmeter 2020.

– De som bara behöver åka till kontoret en eller två gånger i veckan kan bo längre bort, 100 kilometer är inte ett problem. Det här minskar trycket på städernas centrum, säger Lahtinen.

Eftersom över 15 procent av finländarna bor i hushåll som får bostadsbidrag från Folkpensionsanstalten, och utkomststöd delvis går till boendekostnader, räknar forskningsinstitutet med att de aviserade förändringarna i socialskyddssystemet har stor inverkan på bostadsmarknaden.

Enligt PTT:s rapport kan det till exempel leda till att de som får utkomststöd kan blir tvungna att hitta billigare boende inom pendlingsområdet – inte bara inom kommunen. Det skulle på ett väsentligt sätt påverka hyresmarknaden, enligt rapporten.

Mari Vaattovaara, professor i stadsgeografi vid Helsingfors universitet, ombads kommentera PTT-rapporten och dela sina tankar om framtidens bostadsmarknad.

Vaattovaara har i flera år kritiserat byggandet av trånga lägenheter i höga hus nära stora trafikleder och spår. Snart kommer hela logiken i den här stadsplaneringen att vara föråldrad, enligt henne.

– Både energiproduktionen och energidistributionen decentraliseras. Man kan bo utanför en tätort utan att ge upphov till stora utsläpp. Effektivt byggande och närheten till spårväg är inte längre definitionen för hållbart boende, säger Vaattovaara.

Vaattovaaras kritik mot nybyggena i utkanten av förorter handlar delvis om att vi bygger miljöer som inte är trevliga för de boende. Hon befarar att distans- eller hybridarbetet kan förstärka segregeringen hon varnat för i många år och sett i andra länder.

– Stora bostadsområden utanför centrum är en utmaning. Tyvärr byggs de här hos oss nu. Det handlar om många små bostäder med stor omsättning på boende. Tack vare möjligheterna att distansjobba får de som har möjlighet att välja boende nu en chans att flytta bort, säger Vaattovaara.

I fjol steg bostadspriserna snabbare än på tio år. Varje månad gjordes fler bostadsaffärer jämfört med genomsnittet för de föregående åren, konstaterar OP-gruppen i sin bostadsmarknadsöversikt som också offentliggjordes på onsdagen.

"På det stora hela var förra året ett utmärkt år på bostadsmarknaden. Priserna steg rekordsnabbt, men ändå inte så snabbt att någon större obalans kunde uppstå. Utjämningen av bostadsaffärerna i slutet av året var ändå välkommen", säger Joona Widgrén, ekonom vid OP-gruppen i ett pressmeddelande.

Men den stora frågan för dem som vill köpa eller sälja bostad är vad som händer i år. Både PTT och OP-gruppen förväntar sig att bostadspriserna i hela landet kommer att stiga med 2,5 procent i år jämfört med förra året.

I huvudstadsregionen räknar PTT med att priserna på gamla bostäder stiger 3,5 procent i år, vilket kan jämföras med en ökning på 6,2 procent i fjol. I Esbo och Grankulla steg priserna 4,6 procent i fjol och förväntas stiga 2 procent i år.

Markus Lahtinen är inte orolig för prisras. PTT utgår från att de finska hushållen klarar av att räntorna stiger med tre procentenheter utan att problem uppstår.

– Vi har en stabil relation mellan kvadratmeterpriset och medianinkomsterna. Det finns ingen bostadsbubbla hos oss, säger Lahtinen.

Det finns tecken på ett lugnare tempo på marknaden. I januari förlängdes den genomsnittliga försäljningstiden för en lägenhet i flervåningshus i huvudstadsregionen med nästan 10 procent jämfört med samma månad i fjol. I januari såldes det 3,5 procent färre gamla bostäder i Helsingfors än i januari 2021, skriver Huoneistokeskus i sin färska bostadsmarknadsöversikt.