Tomas Hanell: Hellre ett tåg i timmen än ett så kallat entimmeståg

En ny snabb järnvägslinje mellan Helsingfors och Åbo har legat på tapeten i årtionden. Diskussionen för och emot var stundvis ganska frän, men några konkreta förslag uppstod inte på många år. Inte förr­än för fyra och ett halvt år sedan, då en rapport med det kavata namnet ”Raideliikenne mahdollistaa” (Spårvägstrafiken möjliggör) slutligen publicerades.

Rapportens huvudsyfte var att lyfta fram fördelarna med nya tågförbindelser från bland annat Åbo och Tammerfors till huvudstadsregionen. Dåvarande kommunikationsministern deltog i rapportens offentliggörande och sade bland annat, i fri översättning, att ”snabba spårvägsförbindelser behövs i Finland för att utvidga de lokala pendlingsområdena, för att främja ekonomisk tillväxt och stävja klimatförändringen” (Turun Sanomat, 11.9 2018). Ministerns uttalande sammanfattade ganska väl rapportens huvudinnehåll. Minskade utsläpp och ökad ekonomisk tillväxt var vad som gällde. Tonen i rapporten var dessutom tämligen ödesmättad. Om inte detta nu blir av, traskar republiken – och den globala miljön – ofrånkomligen mot avgrundens brant.

Redan då fanns det allt skäl att förundra sig över hur skakiga grundvalar dessa argument vilade på. Olika medier pumpade dessutom ganska ohämmat ut samma budskap, utan större försök att ifrågasätta dem. Förutom huvudstadsregionens städer och Åbo, stod Finlands Näringsliv EK, Byggnadsförbundet, Byggnadsindustrin RT, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC samt Finlands konsultbyråers förbund SKOL samfällt bakom rapporten.