Färdtjänsten har fått kritik i flera kommuner i Västnyland, samtidigt som välfärdsområdet så småningom ska överta verksamheten från kommunerna. I nuläget har kommunerna sina separata avtal, som övergår till välfärdsområdet vid årskiftet.
I Esbo har marknadsdomstolen dessutom prickat upphandlingen av förmedlingscentralen, men en ny upphandling har väntat i och med övergången till välfärdsområdet.
Välfärdsområdets styrelse har stannat för att låta de nuvarande avtalen löpa en tid till, men "så att tjänsterna säkerhet säkerställs" - förutom i Esbo där det på grund av marknadsdomstolens beslut genomförs en kort upphandling för övergångstiden.
Styrelseordförande Mia Laiho (Saml) från Esbo föreslog att styrelsen slår fast att den nya modellen ska vara en flerproducentmodell, till skillnad från Esbos omstridda modell med en förmedlingstjänst. Förslaget omfattades. På Laihos förslag kräver styrelsen också rapporter om hur färdtjänst fungerar.
– Signalen är att komma bort från Esbomodellen, säger styrelseledamot Henrik Wickström (SFP), som noterat att användarnas respons varit bättre i kommuner som haft en modell med flera aktörer.
Kritisk respons om färdtjänsten har ändå kommit från ett flertal olika kommuner, säger Wickström.
Wickström säger att det behövs en timeout för att tillsammans med påverkansorganen (som handikapprådet) gå igenom hur det ska fungera både i stad och landsbygd, hur principerna ska se ut för klienten, till exempel rättigheten till namngiven chaufför, och förhållandena på taximarknaden så att det finns service i alla kommuner. Målet är att man under våren 2023 ska kunna besluta om en modell för hela området.
