Finland paradis för hälsojättar?

Många av regeringen Sipiläs centrala förslag i social- och hälsovårdsreformen, såsom tvångsbolagiseringen, reformens tidtabell och modellen för att överföra egendom stötte på motstånd i utlåtanderundan. Riktlinjerna om valfriheten är ännu inte gjorda, men privata hälsojättar har redan vädrat möjligheter att göra pengar.

Sammanslagningen av Suomen Terveystalo och Diacor är bara början. Små social- och hälsovårdsföretag befinner sig i riskzonen och vägen är öppen för stora internationella bolag. När hälsojättarna tar över marknaden kommer priserna på lång sikt att stiga. Det har vi redan sett i flera andra branscher.

Finländarna tar ofta modell av Sverige, men nu blundar man för de problem grannlandet har efter att det privatiserade vården. Enligt en ny forskning vill till och med åtta av tio svenskar stoppa de privata företagens möjligheter att göra vinst på social- och hälsovårdstjänster. Också var tredje företagsledare meddelar att de vill begränsa möjligheterna att göra vinst i de privata företagen som fungerar på välfärdsmarknaden och som finansieras av skattemedel.

Vårdreformens grundläggande målsättning; att förbättra tillgängligheten till primärvården, att minska hälsoskillnaderna och att effektivera tjänsterna har glömts bort. Att skrota nuvarande hälsocentraler, privatisera tjänsterna och ett sparkrav på tre miljarder euro har fått högsta prioritet. Dessutom finns det planer på att minska på yrkeskvalifikationerna vilket betyder att närvårdare, socionomer och geronomer skulle göra sjukskötarnas jobb.

Ett tandläkarbesök kostar nu inom den offentliga sektorn cirka 50 euro och på den privata ungefär 150 euro. I den nya social- och hälsovårdsmodellen skulle priset på alla hälsostationer vara 100 euro. Det är alltså fråga om en inkomstöverföring från mindre bemedlade, som använder offentliga hälsovårdstjänster, till mer förmögna som använder privata hälsovårdstjänster. Trenden kan redan ses i flera kommuner där man enligt regeringens målsättning har höjt klientavgifterna med till och med 30 procent.

Medborgarnas grundlagsenliga rätt till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster hotar att hamna i skymundan av administrativa frågor samt företagens businessmöjligheter. Nu behövs det en modigare hälsovårdspolitik för att rädda de universala och offentliga hälsovårdstjänsterna.