Är det möjligt att fuska med chattbottar i studentskrivningarna? Så svarar studentexamensnämnden

På vilka sätt artificiell intelligens kan utnyttjas ändamålsenligt inom utbildningen – men också missbrukas, har seglat upp som ett aktuellt tema inom utbildningssektorn. I synnerhet sedan den textgenererande chattbotten Chat GPT lanserades i november 2022, har ämnet diskuterats aktivt.

Chat GPT, som är utvecklad av forskningslaboratoriet Open AI, kan svara på frågor och utföra olika slags uppgifter. Man kan ställa frågor till tjänsten som sedan svarar i varierande textformer, som essäer, nyhetsartiklar och poesi. Texterna är inte plagierade utan en produkt av enorma mängder chattdata.

I bland annat Norge har skolelever redan fått upp ögonen för användningen av AI-tjänster som hjälpmedel, men också som metod för att fuska i skolgången. Diskussionen i Norge tog ny fart efter ett uppmärksammat fall där gymnasieeleven Andrea Holm Tanderø lämnade in en skoluppgift skriven av en chattbot strax innan jul, skriver Expressen. Skoluppgiften bedömdes med högsta betyg och väckte inga misstankar om fusk hos läraren.

Senare avslöjade ändå Tanderø det skedda för skolledningen och förklarade i en artikel i skoltidningen, Magasin E, att avsikten inte var att fuska, utan att utföra ett experiment med syftet att visa hur systemet kan missbrukas.

Fallet har noterats till den grad att Norges utbildningsminister Tonje Brenna besökte skolan i fredags för att diskutera gymnasieelevens ”experiment”. Enligt den norska tidningen VG är utbildningsministern inte orolig över att elever kommer att börja använda artificiell intelligens för att fuska, men under sitt besök underströk hon att skolan måste hitta rätt sätt att använda verktyget.

I Finland börjar det dra ihop sig till vårens studentskrivningar som sedan 2018 utförts fullständigt digitalt, med dator. Enligt Robin Lundell, som är specialsakkunnig vid Studentexamensnämnden, är risken väldigt liten för att AI-tjänster som den nya chattbotten skulle användas för fusk under studentexamen.

– Den största säkerhetsåtgärden vi har i provsystemet för tillfället är att nätet i provlokalen är isolerat från internet. Det går alltså inte att använda internet i provlokalerna på datorerna som används, säger Lundell.

Det digitala provsystemet innefattar dessutom ett tekniskt bevakningssystem som följer med datorernas nätaktivitet både under provtillfället och efteråt.

– Sådana som vill och kan använda chattbottar för att fuska måste ha ett väldigt gott tekniskt kunnande för att genomföra det. I ett sådant fall har vi också möjlighet att upptäcka fusket genom att hitta spår i nätaktiviteten i efterhand, säger han.

Den huvudsakliga övervakningen vid provtillfällena ansvarar ändå övervakarna på plats för, och det är fortfarande de som oftast upptäcker fusk.

– Inte för närvarande. Vi följer förstås med utvecklingen av olika digitala verktyg, inte bara chatbottar och artificiell intelligens utan också en massa andra tekniska verktyg och deras användning, så att vi vid behov kan påvisa olika metoder som används för fusk.

En handfull elever åker årligen fast för fusk i samband vid studentskrivningarna, uppskattar Lundell. Då handlar det vanligtvis om att elever har mobiltelefoner eller luntlappar med sig i provlokalen.

– Jag tror att antalet är så lågt eftersom proven är av stor betydelse för examinanderna och det är deras möjlighet att visa vad de har lärt sig och uppvisa sina kunskaper som de fått under gymnasietiden.

Om man åker fast för fusk under provet är det rektorn som ansvarar för utredningen av fallet och examinanden hörs om det skedda. Rektorn hör också eventuella övervakare och fattar sedan beslut om åtgärder. Oftast leder det till att examinandens provprestationer underkänns.