Rapport: Betydande ökning av jihadistisk verksamhet i Finland

Antalet personer i Finland som är aktiva i jihadistiska rörelser har ökat betydligt under 2010-talet. Verksamheten har blivit mer organiserad och med starkare koppling till aktörer utomlands. Främst handlar det om rekrytering och finansiering, visar en färsk rapport.

Det första jihadistiska terrordådet inträffade i Finland inträffade i Åbo 2017. Den för terroristbrott dömde Abderrahman Bouanane hade sökt asyl i landet. Han verkar inte ha haft kopplingar till något större nätverk enligt forskarna bakom rapporten "Jihadistiska rörelser i Finland".
Jämfört med många andra västeuropeiska länder är jihadistisk verksamhet i Finland småskalig. Tillväxten har ändå varit betydande under 2010-talet, menar terrorismforskarna Leena Malkki och Juha Saarinen i en rapport beställd av Inrikesministeriet. "Jihadistiska rörelser i Finland" publiceras på torsdagen.
– Tidigare har det handlat om individer och små kompiskretsar. Nu kan vi se att de små grupperna har blivit fler och att det har skapats nätverk mellan dem. Vi har nu fler aktörer, mer aktivism och den är mer kvalitativ, säger Saarinen.
Den främsta orsaken till ökningen av anhängare är konflikten i Syrien och Irak. Drygt åttio personer från Finland har anslutit sig till Islamiska staten i konfliktområdet. Den har också förenat aktiva hemma i Finland, trots deras olika bakgrund.
Även asylsökande som kom till Finland 2015–2016 har "obestridligt ökat mängden personer med kontakter till jihadistisk verksamhet", skriver rapportförfattarna.
Det första jihadistiska terrordådet i Finland, knivattacken i Åbo, begicks av Abderrahman Bouanane som sökt asyl. Samtidigt betonar forskarna ändå att 16 procent av terrordåden i Europa mellan 2014 och 2018 enligt en undersökning utfördes av asylsökande.

Mer kunnande behövs

Jihadism har som mål att störta den nuvarande samhälls- och världsordningen och skapa en ny som baserar sig på islam. Berättigandet av våld och synen på hurdant samhället borde vara baserar sig på en salafistisk tolkning av islam. Med jihadistiska grupperingar avses exempelvis IS och al-Qaida.
I Finland är jihadistisk aktivitet enligt Malkki och Saarinen till största delen inte våldsam, och handlar främst om värvning av deltagare eller krigare eller insamling av medel och finansiering av verksamhet. All jihadistisk verksamhet är heller inte kriminell, betonar de. Och även om nätverken har blivit tätare är verksamheten i Finland fortfarande huvudsakligen splittrad och sker i mindre grupper.
Enligt forskarna deltar några hundra personer i Finland på olika sätt i jihadistiska rörelser, och enligt dem finns troligen också ett antal som är passiva anhängare.
Skyddspolisen följer med ungefär 370 så kallade målpersoner. En fjärdedel av dem varit med i beväpnade grupper eller fått terroristutbildning. Bland dem kan det finnas så kallade nyckelaktivister, personer som enligt forskarna har en central roll i att skapa nätverk och planera verksamhet.
Enligt forskarna verkar nyckelaktivisterna i Finland vara få, men Saarinen betonar samtidigt att sådana personer är ytterst medvetna om hur de kan undvika myndigheters uppmärksamhet.
Han säger att det är viktigt att också bland annat skolor och kommuners socialbyråer får kunskap i de här frågorna för att kunna identifiera jihadistisk verksamhet.

Åbo och Helsingfors

Rekryteringen i Finland sker framför allt via fysiska kontakter som med vänner och släktingar eller genom äktenskap. Sociala medier eller propaganda på nätet spelar en mindre roll, även om de kan ha betydelse på orter där likasinnade inte finns.
Enligt Leena Malkki sker jihadistisk verksamhet framför allt i stora städer i södra Finland, som Helsingfors och Åbo. Inga entydiga mötesplatser har identifierats, sådana är vanliga i flera andra länder, men från en kompiskrets kring moskén i Kasberget i Helsingfors har exempelvis flera åkt till Syrien. Moskén har senare flyttat till Malm.
Forskarna har för rapporten tittat närmare på drygt fyrtio personer som har rest från Finland till konfliktområdet. Bland dem finns somalier, kurder och personer födda i Finland. Finländska konvertiter är överrepresenterade sett till det totala antalet i Finland.
En femtedel som har rest till konfliktområdet är kvinnor.
Konflikten i Syrien och Irak fick finländare att åka till konfliktområdet och har också svetsat samman deltagare i jihadistisk verksamhet i Finland som tidigare varit splittrade. På bilden kvinnor som sägs vara IS-anhängare som lämnar det sista fästet Baghouz i Syrien.

Medvetenhet om Finland

När det sista IS-fästet i Syrien nu har fallit har också tillväxttakten i Finland mattats av. Följderna av konflikten på jihadistiska rörelser i Finland är ändå bestående, skriver Malkki och Saarinen.
De menar att vetskapen om Finland har ökat bland jihadistiska aktörer då personer från Finland har anslutit sig. Det hjälper rörelserna att skräddarsy kommunikation till Finland och ökar också kontakterna mellan utländska jihadister och aktivister i Finland.
– Fysiskt har kalifatet störtats men inte socialt. Rörelseenergin kommer kanske att försvagas men det är möjligt att den kanaliseras åt andra håll som till al-Qaida, Somalia eller Jemen, säger Saarinen.
Läs mer: Finländska "Sanna” reste till IS-området – nu vill hon tillbaka till Finland
Läs mer: Myndigheterna förbereder sig på tiotals IS-återvändare – "Är fortfarande radikala"
ANDRA LÄSER