Avvikande stämning, rikare klangfärger

Bild: Skivkonvolut

Kari Vuola och Varpu Haavisto presenterar effektiva experiment med temperaturer och modus i en handfull moderna verk.

SAMTIDA KONSTMUSIK

Crossings

Varpu Haavisto, viola da gamba, Kari Vuola, orgel. Nuorvala, Kortekangas, Messiaen. (Alba)

Intresset för tidig musik, barockmusik med periodinstrument leder obönhörligt till forskning i olika temperaturer, det vill säga olika sätt att stämma (klaver)instrument. Några nutida tonsättare har intresserat sig för övertonsseriens otempererade, alltså rena intervall och deras klangfärgsmöjligheter. Juhani Nuorvala, 56, använder sig av dessa i stycket Solo per viola da gamba med både rena terser och kvarter. För mången lyssnare kan denna teknik kännas overklig och främmande och den meditativa monologen fordrar nog att man lyssnar flera gånger.

Olli Kortekangas, 62, Offertorium för sologamba bygger på en laestadiansk andlig melodi, som inte finns i den finska psalmboken och som efter en kraftig, celloliknande introduktion avslöjas först mot slutet av stycket.

Kortekangas Crossing the Five Rivers för gamba och orgel har som inspirationskälla den grekiska mytologins fem floder som leder från livet till döden, suckarnas flod, gråtens flod, floden som brinner, glömskans flod och Styx, den underjordiska floden till dödsriket. På Mika Koivusalos inspelning dominerar gamban, det är först den svavelflammande floden som lockar fram orgeln. Tonsättaren betonar att det inte är frågan om programmusik, men visst är det suggestivt när glömskan skildras genom ständiga upprepningar som om man glömt vart man är på väg.

Varpu Haavistos viola da gamba-spel är suggestivt, tonalt säkert och ofta förvånansvärt muskulöst och celloaktigt.

Olivier Messiaens (1908–1992) fyrsatsiga svit L'Ascension är den första av hans stora orgelsviter och ursprungligen (1933) skriven för symfoniorkester. Här realiserar tonsättaren de "modus med begränsad transponering", skalor och ackord han konstruerat explicit utgående från den liksvävande temperaturen. I synnerhet i svitens sista, extremt långsamma sats fungerar denna teori mycket levande praktiskt.

Orgelversionen (1935) av sviten om Kristi himmelsfärd är inte helt lätt att förverkliga, särskilt inte den andra satsen. Kari Vuola har haft den stora orgeln i Björneborgs centrumkyrka till sitt förfogande och registrerar professionellt och kunnigt.

Folke Forsman

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning