Avståndet till Arktis är ännu mycket långt

Paavo Lipponen anländer till konferensen i Ständerhuset. Bild: Jarno Mela

Det utbredda ointresset i södra Finland för hur de arktiska områdena kunde utvecklas fortsätter förvåna förre statsministern Paavo Lipponen. Samtidigt meddelar svenskarna att landets beslutsfattare nu har fått upp ögonen för den enorma ekonomiska potential som finns i norr.

Greenpeace höll en liten demonstration utanför Ständerhuset i Helsingfors där en hel del människor hade samlats till ett nordiskt seminarium om samarbetet i de arktiska områdena.

Paavo Lipponen, som var en av huvudtalarna under seminariet, berättade att han hade påpekat för demonstranterna att deras fokusering är fel vad gäller klimatproblemen i Arktis. Det är de enorma mängderna sot som ryska värmekraftverk släpper ut som är det stora miljöproblemet i området, inte koldioxidutsläppen.

– Demonstranterna borde kräva 800 miljoner euros investeringar för att modernisera de lokala ryska värmekraftverken. Det skulle vara något konkret och ha effekt på miljön, säger Lipponen.

Han berättade att han hade stora förväntningar på seminariet eftersom före honom talade både statsminister Juha Sipilä och utrikesminister Timo Soini.

Finland blir nästa år ordförande för det Arktiska rådet. Lipponen hade förväntat sig att ministrarna tydligt skulle ha lyft fram vad som prioriteras under Finlands ordförandeskap. Men det fick han inte höra.

Lipponen efterlyser större ambitioner i fråga om insamling av resurser. Det handlar inte bara om finansiering av kampen mot sotet i Arktis utan utvecklandet av infrastrukturen i området, vägar och datakommunikation. Han efterlyser också en större aktivitet av beslutsfattarna att inspirera EU att bli mera intresserat av möjligheterna i Arktis.

Kvinnorna flyttar bort

Förmiddagens seminarium fokuserade på hur vetenskapen kan stödja de nordiska ländernas satsningar i de arktiska områdena. I paneldebatten kom det fram att den demografiska och sociala biten av utvecklingen i de arktiska områdena har kommit i skymundan.

När arktiskt samarbete diskuteras handlar det främst om säkerhet, miljö, politik och ekonomi.

Meteorologiska institutets generaldirektör Juhani Damski sammanfattade budskapet med att säga att kanske det inte räcker med att enbart utrikesministeriet håller i trådarna i koordineringen av samarbetet i de arktiska områdena.

– När vi hör att allt fler unga kvinnor flyttar bort från områdena i Arktis, att mentala problem och självmord är problem där, visar det att också social- och hälsovårdsministeriet borde var med i samarbetet. Vården har brister.

Det bor cirka 4 miljoner människor i det som kallas Arktis. I den här snävare definitionen hör enbart Lapplands län till det arktiska området, det vill säga drygt 180 000 personer. 400 000 av befolkningen i Arktis beräknas vara ursprungsbefolkning.

I slutet av seminariet höll de nordiska ländernas arktiska ambassadörer korta linjetal. Ett positivt budskap kom från Sverige och landets arktiska ambassadör Andrés Jato.

Han påpekade att ingen i Sverige visste vad Arktis var tidigare, inte ens människorna i Norrbotten.

– För att något ska kunna utvecklas behövs det en stark regional identitet och ett regionalt samarbete. Det finns det nu. Det händer mycket i Norrbotten. Universitetet och näringslivet samarbetar och bygger upp gemensamma plattformer. Det finns ett intresse också söderut i Sverige. Vi har sett att det här samarbetet har funnits i Finland och Norge, men nu finns det också i Sverige, säger Jato.

Arni Thor Sigurdsson, Islands arktiska ambassadör är på samma linje. Intresset i Island för samarbete i Arktis har vuxit stort.

– De följande åren blir intressanta. Efter Finland är det vi som är ordförande i det Arktiska rådet. Efter oss är det Ryssland. Det blir intressant att se hur samarbetet tar form, säger Arni Thor Sigurdsson.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning