Avslöjandet om höga blodvärden ingen nyhet för antidopningsbyråerna

Antidopningsexpert. Harri Syväsalmi fungerar som generalsekreterare för Finlands centrum för etik inom idrotten.Bild: Roni Rekomaa / Lehtikuva

Ingen nyhet för mig, säger Harri Syväsalmi, generalsekreteraren för Finlands centrum för etik inom idrotten, om de senaste dopningsmisstankarna inom skidsport. Åtgärder för att bättre kunna följa med blodvärden har tagits.

I går på förmiddagen avslöjade ett internationellt journalistiskt samarbete att en betydlig andel av tusentals blodprov från cirka 2 000 skidåkare mellan åren 2001 till 2010 visat tecken på onormala blodvärden. Många av dessa åkare är fortfarande aktiva och har vunnit medaljer på VM- och OS-nivå.

Men enligt Harri Syväsalmi, generalsekreterare för Finlands centrum för etik inom idrotten (FCEI), är detta inte någon sensationell nyhet.

– Detta är ingen nyhet i sig för mig. I dessa artiklar refereras det till skidåkares höga blodvärden mellan åren 2001 och 2010 och det har de internationella antidopningsorganen varit medvetna om.

Syväsalmi, som var med och grundade den internationella antidopningsbyrån Wada, poängterar att bloddopning varit under lupp redan länge i skidsportskretsar och åtgärder har tagits.

– I slutet av 90-talet började det internationella skidförbundet utfärda startförbud ifall någon åkare hade för höga blodvärden. Samtidigt började man även undersöka EPO-dopning och dess användning. Under OS i Salt Lake City 2002 åkte några åkare fast, eftersom de inte trodde att det fanns test som kunde avslöja det förbjudna medlet.

– År 2009 infördes det biologiska passet och utvecklingen möjliggjorde spårning och uppföljning av förbjudna medel. Dessutom har det införts återtestning av frysta prov under 2010-talet.

Enligt Syväsalmi kan det fortfarande uppkomma onormala blodvärden, men ett högt hemoglobinvärde är inte nödvändigtvis ett tecken på något missbruk. I och med det biologiska passet och de utvecklade testmetoderna kan man nu för tiden lista ut orsaken allt bättre. Det kan till exempel handla om att idrottaren varit på träningsläger på ett ställe som ligger högre upp och där luften är tunnare.

"Det finns stor förekomst av dopning inom längdskidåkningen"

Det internationella samarbetet bestående av brittiska Sunday Times, tyska ARD, schweiziska Republik och svenska SVT har använt sig av den amerikanska läkaren James Stray-Gundersen som expert. Stray-Gundersen har bland annat arbetat för Wada och uttalade sig utan tvekan i SVT:s intervju.

– En sak som ganska uppenbart sticker ut i blodprofilerna är att det förekommer mycket förändringar runt tiden för stora mästerskap, säger Stray-Gundersen.

Av de åkare som tagit medalj i tävlingar har 41 procent, cirka 70 åkare, visat misstänkta blodvärden i något skede under karriären, uppger SVT. Hos de skidåkare i databasen som inte tagit några medaljer är den motsvarande siffran endast 13,5 procent. Endast en femtedel av medaljörerna har åkt fast och dömts för dopning.

– Det finns ett stort antal medaljörer som haft onormala eller väldigt onormala blodvärden, vilket tyder på att det finns stor förekomst av dopning inom längdskidåkningen.

Enligt FCEI:s generalsekreterare Harri Syväsalmi stämmer förmodligen det som publicerats och det Stray-Gundersen säger.

– Det kan bra hända att det faktiskt handlar om dopning i vissa fall, men med denna information går det inte att säga med säkerhet vilka, säger Syväsalmi.

Misstankar även om Finland

I rapporterna av de undersökta proven nämns, av bland annat SVT, att det hittats onormala värden hos idrottare från Ryssland, USA, Österrike, Tyskland, Spanien, Italien, Tjeckien, Estland men också från Sverige, Norge och Finland. Syväsalmi hävdar dock att det inte är möjligt att en finsk idrottare skulle åka fast för något som framkommer i rapporten.

– Efter dopningsskandalen 2001 har mängden finska åkare med onormala värden minskat betydligt. Ifall någon tänkte på att använda sig av förbjudna medel satte händelserna i Lahtis stopp för det. Det kan ju till och med hända att det i de nu analyserade testen finns idrottare som åkte fast då.

Sagan fortsätter

Vid frågan om varför dessa uppgifter publicerades just nu, fem dagar innan OS i Pyeongchang kör i gång, har Syväsalmi inget direkt svar.

– Det är svårt att säga, men att OS väntar bakom hörnet spelar självklart en stor roll.

Enligt Syväsalmi är dopningshärvan som skakat om så gott som hela idrottsvärlden inte slutförd än. Han nämner de ryska avstängningarna och idrottens skiljedomstol, Cas, beslut om att häva 28 av dessa.

– Den internationella olympiska kommittén (IOK) bör utreda hur vi hamnat här och vilka av dess beslut har bidragit till situationen. Vi vet ju inte än vilka Cas motiveringar var för att upphäva avstängningarna och då de publiceras kommer debatten med säkerhet fortsätta.

Allmänheten och de inblandade bör se på den stora helheten just nu, förklarar Syväsalmi.

– Vi måste besluta om vi vill främja ren idrott och göra allt vi kan för att idrottarna kan starta till tävlingar från samma linje. Det behövs skärpning.

Vad kan Finland göra för denna skärpning?

– Vi kan påverka situationen varje dag med att sköta våra uppgifter inom antidopning professionellt och satsa på utbildning och kommunikation, vid sidan om klokt dopningstestande.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00