Även Storbritannien och Tyskland drar tillbaka soldater från Afghanistan – oviss framtid att vänta

När allt fler trupper drar sig tillbaka från Afghanistan är oron stor att talibanernas makt över befolkningen kommer att växa. Bild: Rafiq Maqbool/TT/AP

Storbritannien och Tyskland drar tillbaka sina soldater från Afghanistan – beskeden följer uppgiften om att USA drar tillbaka sina trupper före den 11 september. Mycket är ännu oklart om vad som väntar Afghanistan efter att styrkorna lämnat landet.

Storbritannien har dragit upp planer för att lämna över den träningsanläggning i Kabul där brittiska styrkor hjälper till i utbildningen av afghanska soldater. I dag finns omkring 750 brittiska soldater i landet, som till stor del förlitar sig på amerikanskt stöd.

– Vi arbetar nära USA, Natos allierade och samarbetsparter för att säkra fred och stabilitet i Afghanistan. Ändringar av vår truppnärvaro kommer att göras i konsultation med våra partnerns, säger en talesperson för den brittiska regeringen till AFP.

Beskedet att trupperna lämnar landet följer på tisdagens uppgift att USA kommer att dra tillbaka alla sina soldater ur landet före den 11 september. En framskjutning av den slutpunkt, den 1 maj, som förre presidenten Donald Trump bestämt.

Nato diskuterar

Även Tyskland kom under onsdagen med beskedet att landet drar tillbaka sina styrkor ur Afghanistan.

– Vi har alltid sagt att vi går in i landet tillsammans, och att vi drar oss tillbaka tillsammans, säger den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer till den tyska tv-kanalen TV ARD.

Tyskland hänvisade vidare till Nato som under onsdagskvällen kommer att förmedla sin framtida strategi i Afghanistan.

USA har mellan 2 500 och 3 000 soldater i Afghanistan. Dessa ingår i Nato:s insats i landet, där sammanlagt 9 600 utländska soldater befinner sig. Flera Nato-länder har meddelat att man inte kommer att fortsätta sin närvaro i landet utan den amerikanska närvaron.

Antal stationerade soldater per månad 2001–2021. Bild: Johan Hallnäs

20-årsdagen

Under onsdagen kommer även USA:s president Joe Biden att ge vidare besked om de amerikanska trupptillbakadragandet i landet.

Att alla soldater uppges lämnat landet innan just den 11 september är ingen slump. Datumet markerar exakt 20 år sedan al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet.

Under det senaste årtiondet har över 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt FN:s siffror. Kriget har därutöver kostat USA nära 17 miljarder kronor och över 2 400 stupade amerikanska soldater.

"Vänder ryggen"

Trots att ett tillbakadragande av styrkorna skulle innebära ett slut på USA:s längsta löpande militära insats är dock tongångarna blandande i Washington.

Under tisdagen mottog kongressen ett skriftligt utlåtande som varnade för att ett alltför snabbt tillbakadragande kan få förödande konsekvenser för säkerheten i det ännu oroliga Afghanistan.

"Den afghanska regeringen kommer att få svårt att hålla talibanerna stången om den militära koalitionen drar tillbaka sitt stöd", står att läsa i utlåtandet.

Även den republikanske senatorn Mitch McConnell riktar kritik mot beslutet som han kallat att "vända ryggen åt striden".

– Ett brådstörtat tillbakadragande av de amerikanska trupperna är ett gravt misstag, sade han i samband med Bidens besked.

Talibaner bojkottar

Den 24 april kommer USA och gulfnationen Qatar att mötas i Istanbul för ett tio dagar långt möte om situationen i Afghanistan.

Till skillnad från de möten som under fjolåret hållits i Doha så kommer dock inga representanter från talibanerna att delta på mötet. De meddelar att de kommer sätta sig vid förhandlingsbordet först när alla utländska styrkor lämnat landet.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning