Attitydundersökning: Forskare betraktas med misstänksamhet – asylsökande och finlandssvenskar delar åsikterna

Knappt hälften av finländarna anser att medierna är ensidiga och ännu fler att de överdriver åsiktsskillnaderna i samhället.Bild: Mostphotos

Över hälften av finländarna misstänker att forskarna driver sin egen agenda i offentligheten, och bilden av medierna är inte stort bättre – nästan lika många anser att informationen i traditionella medier är vinklad och tillspetsad. Det visar tankesmedjan e2:s färska undersökning av finländarnas attityder och värderingar.

I samma spektrum på attitydkartan finns inställningen till politiken och dess förmåga att åstadkomma förändring, och vilka som drar nytta av stödet till kultur. Grovt taget hälften av de svarande i e2:s attitydundersökning förhåller sig kritiskt till eliterna enligt en bred definition, och så gott som hälften anser att man sällan får något gott till stånd i politiken. Något färre anser att stöd till kultur främst gynnar eliten, och hela 57 procent anser att många forskare driver en egen ideologisk agenda i offentligheten.

Men att så många är kritiska till politikens möjligheter är inget nytt, försäkrar forskarna, och kanske inte så alarmerande med tanke på att en överväldigande majoritet av de svarande ändå uppger att de litar på finländarnas förmåga att tillsammans lösa landets problem.

Att misstänksamheten mot forskarna är så stor är däremot en överraskning.

– Att nästan 60 procent av de svarande anser att forskarna driver sina egna mål är förvånande. Det reflekterar en kritisk hållning mot politiken i allmänhet, och här kan man se att Sannfinländarnas anhängare är de mest kritiska. Också de som har en värdekonservativ samhällssyn är mer misstänksamma mot forskare, och detsamma gäller inställningen till medier, säger forskaren Jussi Westinen vid tankesmedjan e2.

Samtidigt visar undersökningen att misstänksamheten mot forskarna är rätt utbredd över hela linjen – också bland högutbildade. Kanske handlar det om en tidsbild, säger Westinen. Också ledande politiker avfärdar "all världens docenter".

– Forskarna har blivit en del av medielandskapet. Det vore intressant att undersöka om det är så att frågeställningarna ändrats, så att medierna är mer ute efter ställningstaganden av forskarna. Det är mycket möjligt, och hänger i så fall förmodligen också ihop med uppfattningen att medierna är ensidiga och överdriver motsättningar i samhället, säger Westinen.

Samtidigt visar andra undersökningar att finländarna i hög grad litar på vetenskapen.

– Om misstänksamheten breder ut sig också mot vetenskapen överlag så bör vi kanske vara mer oroade, säger Ville Pitkänen, forskare på e2.

Artikeln fortsätter under grafiken.

Egen lyckas smed?

Rapporten om finländarnas attityder och värderingar som publicerades på onsdagen är nummer två i tankesmedjan e2:s och Suomen kulttuurirahasto stora undersökning om attityder och identitet. Den första undersökningen handlade om finländarnas identitet, och rapporterna bygger på ett omfattande material av enkätundersökningar och besöksintervjuer med över 6 000 personer.

I den färska rapporten försöker forskarna gå till botten med vad som förenar finländarna och vad som skiljer dem åt, och kommer till att det finns gott om det förra men också en del av det senare. I de öppna svaren nämner närmare 40 procent av de svarande en ökande ojämlikhet som något som skiljer finländarna åt, med bekymmer som fattigdom och inkomstklyftor. Hela 94 procent av finländarna ser social rättvisa som viktigt, och nästan lika många anser detsamma om jämlikhet.

Men rapporten visar också att två av tre anser att var och en är sin egen lyckas smed åtminstone i någon mån – de instämmer helt eller delvis med påståendet att det hänger på individen själv hur hen lyckas i sitt liv, och något fler anser att finländarna bör ta mer ansvar för sin egen hälsa. Skillnaderna syns också på partikartan: Samlingspartiets, Centerns, Sannfinländarnas, Blå framtids och Svenska folkpartiets anhängare är något oftare av den här åsikten, medan vänsterpartiernas och De grönas anhängare mer sällan tänker så.

Asylsökande och finlandssvenskar delar åsikter

Den fråga som delar åsikterna mest är inställningen till asylsökande. Här finns stora grupper med diametralt olika åsikt: Hela 32 procent av finländarna anser att de asylsökande har det alltför bra i Finland, medan 43 procent anser att deras situation är alltför dålig. Också här korrelerar inställningen med var man befinner sig på skalan värdeliberal eller värdekonservativ, där de senare klart oftare tycker att asylsökande har det för bra. I den här gruppen är Sannfinländarna väl representerade, medan Svenska folkpartiets, Vänsterförbundets och De grönas anhängare oftast är av motsatt åsikt.

Uppfattning: Finlandssvenskar i bättre position

Forskarna frågade också om inställningen till finlandssvenskarna, och även om närmare hälften av de svarande ser finlandssvenskarnas ställning som neutral anser en lika stor andel, 48 procent, att finlandssvenskarnas ställning är alltför eller i någon mån för god. Också här är de värdekonservativa och Sannfinländarnas anhängare mest representerade.

– Det är i samklang med vår tidigare undersökning av inställningen till svenskan och de svenskspråkiga. Det är svårt att säga något säkert om orsakerna, men man kan anta att uppfattningen speglar dels stereotypa uppfattningar om finlandssvenskar, dels vad som kommer fram i medierna. Det går att skönja en bättrefolk-dimension i inställningen, en del upplever att finlandssvenskarna befinner sig i en bättre position, kommenterar Westinen.

Fakta

Nationalkänslan blomstrar

Finska Kulturfonden och tankesmedjan e2 publicerade på onsdagen rapporten Samma bekymmer, olika perspektiv – en undersökning om finländarnas attityder och identitet.

Av rapporten framgår bland annat att:

83 procent av finländarna ser nationalkänsla som ett mer positivt än negativt fenomen.

83 procent av finländarna anser att försvarsanda är en bra sak.

63 procent anser att finskhet inte är beroende av en människas etniska bakgrund.

84 procent anser att korttidsanställda är i en dålig situation, vilket är en högre andel än de som anser att arbetslösa är i en dålig situation.

Sannfinländarnas anhängare är de som oroar sig mest för såväl arbetstagarna som för företagarna.

Ungefär två av tre finländare trivs bättre i naturen än i stan, trots att 70 procent bor i städer.

Rapporten är del två i ett större forskningsprojekt kring identitet, och bygger på en enkätundersökning och besöksintervjuer med 6 398 personer. Nästa rapport publiceras i höst och handlar specifikt om finlandssvenskarnas identitet och värderingar.

Rättelse 7.6 kl 9.25: 84 procent anser att korttidsanställda är i en dålig situation, vilket är en högre andel än de som anser att arbetslösa är i en dålig situation. Om de anser att korttidsanställda är i en sämre situation än arbetslösa frågades inte.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00