Attackmygga gör livet surt i nio landskap

Det här är berättelsen om en liten insekt som fått stort inflytande i Sverige. De aggressiva översvämningsmyggen sprider sig i landet och begränsar livet för folk på drabbade orter. Frustrationen leder till politiska kontroverser både lokalt och nationellt.

I hjärtat av Värmland, på norra sidan av Vänern i ligger bruksorten Deje. Det är småhus, en liten bykärna, lummig grönska och så Klarälven som rinner genom samhället.

Det är också den som tidvis gör livet outhärdligt för invånarna. Deje plågas nämligen av översvämningsmygg, som allt fler kommuner i Sverige drabbas av.

– Förr hade jag barnbarnen här på sommaren men nu kommer de inte längre. De kan inte vara ute och leka, säger Eivor Åslund.

Emma Syvertson berättar om hur familjen har tvingats springa genom myggsvärmar för att ta sin från bilen till hemmet. Dottern Stella 4 år, måste inte sällan leka inomhus och Emma Syvertson och mannen är rädda för att det yngsta barnet Disa, bara sju veckor, ska få elaka bett.

I påfallande många trädgårdar i Deje står lusthus eller tält med väggar av myggnät, och nät täcker också balkonger och verandor. Det är det enda alternativet om man vill njuta av sommaren utomhus, säger Pernilla Nilsson och Marie Samuelsson som sitter omgärdade av myggnät invid perenner och grönsaksland.

– Det är klart att det är jättejobbigt . När man stöter till något kommer det upp ett helt moln av mygg, säger Samuelsson.

Aedes sticticus är det vetenskapliga namnet på den vanligaste arten av översvämningsmygg, men det träffande attackmygga används också.

– Där andra arter cirkulerar lite innan de sätter sig, går de här på direkt. Det blir som en masspsykos hos dem, en väldigt stor press på att få mat, blod, säger Yngve Brodin, zoolog och myggexpert på Naturhistoriska riksmuseet.

Fakta

Spridning

I Finland har översvämningsmygg inte observerats.

Pekka Vilkama, intendent vid Naturhistoriska centralmuseet i Finland, säger att museets sakkunniga har följt med läget i Finland men konstaterar att det inte finns liknande våtmarker och älvar som i Sverige som den kräver.

Det finns sju arter översvämningsmygg och den vanligaste är Aedes sticticus.

Myggen är dessutom aktiva dagtid, både i solsken och i regn och kan flyga så långt som 20 kilometer från sina kläckningsplatser.

Honorna lägger sina ägg på marken i översvämningsområden. De behöver torka men sedan vatten för att kläckas till larver. Äggen är livskraftiga i många år, och flera generationer kan komma till under en sommar, om det vill sig illa.

De senaste knappa tio åren har översvämningsmygg enligt Yngve Brodin börjat förekomma som "stora plågsamma massor". Det beror på klimatförändringen som gör vattnen varmare – kalla vårfloder är inget för äggen – samt på ökad vattenreglering, till exempel sådan som kraftbolaget Fortum ägnar sig åt i Deje.

Grundade förening

När HBL besöker orten råkar det vara en rätt myggfri dag, men visst får också vi stifta bekantskap med attackmyggorna. Invid kyrkan är de på oss omedelbart: små, snabba, ettriga.

– Det är ett mygghelvete utan like i år, säger Mikaela Mathiasson.

För ett och ett halvt år sedan grundade hon och några andra i Deje Föreningen för myggbekämpning i Värmland. Nu använder hon så gott som all sin lediga tid på den.

– Någon måste göra något, säger hon.

– Man kan inte leva så här men jag kan inte heller sälja mitt hus. Det finns ingen som vill flytta till Deje.

Kampen riktar in sig på att påverka politiker och tjänstemän på orten. Frustrationen utmynnar i en kritik som kan sammanfattas som ett totalt missnöje med kommunens agerande, eller snarare, som Mathiasson menar: brist på åtgärder över huvud taget.

– Det händer ingenting på kommunen, vi är tvungna att sätta press på dem, säger föreningens sekreterare Bodil Lindqvist.

– Vi tycker ju om vår kommun och vill bo kvar här.

De har bland annat ordnat demonstration vid kommunhuset och försökt få ta del av olika dokument som de tänker ska hjälpa dem i arbetet.

Vanlig lösning. Pernilla Nilsson, Tova Eriksson, Marie Samuelsson och lilla Miro dricker kaffe i trädgården. Samuelsson har svårt att förstå att kommunen inte fått till stånd bekämpning. Bild: Gustav Mårtensson

Kommun eller stat?

Målet är att få kommunen att bekämpa myggen med det biologiska bekämpningsmedlet BTI – som baseras på en bakterie och som sprids från helikopter. I mygglarvernas mage förvandlas medlet till toxiner som tar kål på dem.

Slyröjning och betande kor, som kommunen använt sig av, ger de inte mycket för. De anser inte heller att gasolfällor som placerats ut räcker. Nej, de ifrågasätter om de ens finns där kommunen hävdar att de ska stå.

Ord som lögner och inkompetens förekommer när Mathiasson och Lindqvist ger sin syn. Och det blir fort klar att diskussionen om myggen är ytterst infekterad i Deje – som har 3 000 invånare och som är en del av Forshaga kommun med en befolkning på totalt knappt 12 000.

I det senaste valet stod den högt på agendan som valfråga och i den kommunala hierarkin har den lyfts upp till högsta nivå. Kommunchefen Anders Pettersson är väl medveten om att han och andra anställda anklagas för bristande kompetens.

– Jag förstår att det är jobbigt för våra invånare och att de vill bli kvitt myggen, men det är inte så enkelt.

Dessutom är myggorna enligt honom inte i första hand ett kommunalt ansvar utan ett statligt. Det är nämligen Naturvårdsverket och regeringen – eftersom det ofta handlar om Naturaområden – som ger tillstånd till BTI-bekämpning. Det har Forshaga de facto fått några år, men inte utnyttjat det.

– För att bekämpa krävs vissa förutsättningar som att mygglarverna ska vara i rätt utvecklingsstadium, det ska inte vara regn etc. Alla de omständigheterna har inte infunnit sig, förklarar Pettersson.

Han anser ändå att kommunen gjort det den kunnat – med tillgängliga resurser.

Ödeby

Observationer av översvämningsmygg rapporteras på nya orter i Sverige så gott som varje sommar. De finns nu i nio landskap.

Mest känt är ett område vid Ned­re Dalälven, ungefär 150 kilometer norr om Stockholm där man bekämpat myggen i snart tio år.

I mätningar när man började fångades som mest 23 000 myggor per mätholk och natt.

– Det var en ödeby. Folk sprang som ekorrar till bilen och ingen var utomhus, minns myggforskaren Jan Lundström.

Men nu är det annorlunda. Sju kommuner slog nämligen ihop sig och gick in för bekämpning med BTI. Lundström är verksamhetsledare vid bolaget som bildades och den som utför bekämpningen.

Han efterlyser ett nationellt uppdrag för att sköta myggfrågan, eftersom expertis sällan finns lokalt.

– Nu har vi fastnat i ett systemfel där var och en får klara sig själv.

Engagerad. Mikaela Mathiasson använder all sin lediga tid till att försöka övertyga kommunen om att översvämningsmyggen behöver bekämpas med BTI i Deje. Hon demonstrerar hur myggen agerar men menar att hon har varit med om klart värre situationer. Bild: Gustav Mårtensson

Andra metoder

Enligt Jan Lundström har hela Europa hamnat på efterkälken när det gäller myggbekämpning, som är nog så viktig inte minst i länder där myggen sprider svåra sjukdomar som malaria och zikavirus. Frågan är högaktuell internationell. Han är inbjuden som expert till en konferens i Mexico som ska behandla en helt ny metod där sterila hanar sprids för att få ner antalet mygg.

Han är ivrig men menar att BTI än så länge behövs – slåtter, bete och fällor räcker enligt honom inte till.

Den svenska regeringen har ändå gett några länsstyrelser i uppdrag att sammanställa kunskap om långsiktiga åtgärder, och till det hör just slyröjning och kor.

Mats Hindström, stabschef vid länsstyrelsen i Gävleborg, menar att regeringen – och också länsstyrelsen – på sikt vill bort från kostsam bekämpning där kunskapen om hur BTI i det långa loppet påverkar olika grupper i ekosystemet. Men också om bekämpningsmetoder finns det olika uppfattning. En del menar att BTI, som finns naturligt i marken, har använts i exempelvis USA under lång tid utan bieffekter. And­ra varnar för att det kan göra myggor resistenta.

Rent ekonomiskt kostar bekämpningen i de sju kommunerna motsvarande 850 000 euro i år. Staten står för en del men pengarna är ändå inte självklara. I fjol tog de slut halvvägs och när dåvarande miljöminister Åsa Romson sade att hoppet står till vädrets makter så "att det blir så ogynnsamma förhållande som möjligt för den här typen av myggor" blev det ett ramarskri. Tilläggsanslag beviljades slutligen.

De små insekterna leder till kontroverser både nationellt och lokalt.

– Det är klart att det blir infekterat när de inte gör något, säger Eivor Åslund i Deje upprört.

– Vi hamnar som i fängelse i våra hem, säger Mikaela Mathiasson.

Pia Sondell, som bor invid älven, irriteras också hon över myggen, men efterlyser ändå sans i debatten. Hon anser att ingen gynnas av att frågan politiseras eller att luften går ur tjänstemännen.

Hon ogillar tanken på besprutning och vill hellre befrämja miljövänliga metoder. Hon har för kommunen föreslagit ett mygglån så folk skulle ha råd att investera i egna gasolfällor.

– Det är inte bra om folk inte trivs att bo här, säger hon.

Forshaga kommun har ändå bestämt sig att inte längre satsa på annat än bekämpningen från helikopter och på att köpa in kunnandet – men tidigast nästa sommar. Vattenregleringen har man fört diskussioner om med Fortum, men de har i alla fall ännu inte lett till resultat.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33