"Åtta dör dagligen onödigt av cancer"

– Åtta personer dör om dagen i cancer i Sverige med samband till att de har lägre utbildning, hävdar Karolinska-professorn och canceraktivisten Jan Zedenius.Bild: Youtube - skärmklipp

Cancerfonden i Sverige slår larm om att 2 900 svenskar med låg utbildning varje år dör i cancer, när bättre vård hade hjälpt. Finländsk cancerstatistik bekräftar att hälsogapet mellan hög- och låginkomsttagare ständigt ökar.

STOCKHOLM. – Cancerfallen blir ständigt fler. Men det är ingen stor skillnad på hur hög- eller lågutbildade insjuknar, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden i Sverige. Men – när man väl har fått sin diagnos så finns det stora skillnader.

I dag tillfrisknar 10-15 procent fler än för 20 år sedan, "en fantastiskt bra siffra", säger Zedenius. Men bland de svenska cancerpatienter som enbart har gått grundskola har andelen av dem som tillfrisknar tvärtom svagt gått ner.

– Om vi tänker oss att de lågutbildade hade samma överlevnad som de som är högtutbildade skulle 2 900 liv i Sverige kunna räddas varje år. Det går att översätta till åtta personer om dagen.

Ja och nej, säger finländsk cancerforskare

På Finlands cancerregister håller forskningschef, professor Eero Pukkala med om hälsoskillnaderna mellan hög- och lågutbildade. Det har han forskat i ända sedan han disputerade på saken för 43 år sedan.

– Det är ett gap som ständigt växer, säger han.

Cancerregistret sammanställer just nu nyare statistik. Men redan under mitten av 2000-talet såg man att närmare 800 cancerpatienter med kort skola och därmed ofta lägre levnadsstandard årligen hade överlevt om de hade haft en medelklassfinländares eller en riks liv och resurser.

Olika livsstilar ger olika cancertyper

Pukkala är däremot kritisk till Cancerfondens sätt att använda statistik, eftersom man i olika socialklasser insjuknar i olika typer av cancer.

Bland lågutbildade som därmed ofta har en lägre levnadsstandard och andra livsvanor är cancer i lungor, lever, bukspottskörtel och livmoderhals vanliga. Medelklass- och rikemanscancer har man däremot i prostata, i brösten eller elakartat melanom på huden.

Pukkala påminner också om att svenska Cancerfondens inte säger att alla inte får sin diagnos samtidigt.

– Lågutbildade får ofta sin cancerdiagnos senare än andra, när sjukdomen redan spritt sig, säger han.

Både svensk och finländsk statistik ser att de som har högre utbildning också oftare sköter om sin kropp bättre efter en cancerepisod, med att följa läkarföreskrifter, ta sin medicin och ändra sina levnadsvanor.

I Sverige pekar Cancerfonden däremot att också på ojämlikhet i vården. Det är till exempel mycket mer sannolikt att höginkomsttagare får effektiva tidiga undersökningar, som till exempel skelettröntgen vid prostatacancer.

– De lågutbildade utreds och behandlas på ett ojämlikt sätt. Men enligt lagen ska vården vara jämlik. Sjukvården har ett ansvar att se till att alla får en lika bra behandling, säger Jan Zedenius.

Mätbara mål för rejälare cancervård

Cancerfonden kräver nu att de svenska landstingen ska sätta upp mätbara, specifika mål för hur man ska minska klyftorna i cancervården. Också i vårdutbildningen vill man att man tydligare ska fokusera på att mera jämlikt se till allas hälsa.

– Det handlar också om sättet att bemöta människor i vården, säger Daniel Brämhagen från auditeringsföretaget EY som har gjort undersökningen för Cancerfonden.

I Storbritannien och Danmark har man erfarenhet av nudge-tänkandet, att noggrannare observera hur vi uppträder mot varandra i vården, som ett slags beteendeforskning, säger han.

Eero Pukkala ser inte att det i Finland skulle finnas stora skillnader i hur den allmänna och den privata, kommersiella sjukvården reagerar på cancer.

– Det gör man nog snabbt i bådadera. De skillnader som uppstår där är bara mest statistiskt brus.

- - -

Korrigerat torsdag kl. 9.15: Pukkala disputerade 1975, Zedenius korrigerat om tidsspann inom vilket vårdresultaten förbättrats

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00