Att vara förälskad är som att flyga

Tar man litteratur på allvar vill man inte se Svenska Akademien misslyckas konstaterar författaren Aris Fioretos. Han applåderar valet av en ny Nobelkommitté och hoppas att den får tyngd – för att institutionen ska vädras ordentligt.

I ett antikvariat i Berlin hittade Aris Fioretos för många år sedan ett fotoalbum med bilder på Tysklands första kvinnliga pilot, Amelie "Melli" Beese.

Fioretos blev fascinerad, köpte albumet och läste på om Amelie Beese. Under sin karriär fick Beese uppleva trakasserier och förföljelser av de manliga piloterna, som kände sig hotade, men hon uthärdade genom att bli dubbelt så duktig som männen.

De sista åren av Beeses liv är dock oklara. Hon begick självmord 1925 men av vilken anledning är okänt. Inspirerad av Amelie Beeses levnadsöde skrev Aris Fioretos en roman om den fiktiva Nelly Becker aviatris även hon.

– Men egentligen tycker jag inte alls om att åka snålskjuts på andras liv. Jag tror inte att någon av oss vill bli romanfigurer efter att vi dött, säger Fioretos.

Profil

Aris Fioretos

Ålder: 58 år.

Familj: Lycklig far till en 14-årig dotter.

Karriär: Författare. Debuterade med Delandets bok 1991, har sedan dess utgivit flera uppmärksammade romaner och essäsamlingar, bland dem Den siste greken (2009) och Mary (2015). Har översatt bland annat Paul Auster och Vladimir Nabokov till svenska. Har belönats med flera pris, bland annat De Nios Stora pris, Sveriges Radios Romanpris och Svenska Akademiens essäpris. Arbetade som kulturråd vid Sveriges ambassad i Berlin 2003–2007. Innehar tjänsten som professor i estetik vid Södertörns högskola.

Aktuell: Med romanen Nelly B:s hjärta (Norstedts). Boken har även översatts till finska (Nelly B:n sydän, Teos).

Författare jag gärna återvänder till: Isaac Babel.

Gillar: Att kuratera litteraturfestivalen i Köln. Ett tema ska vara att prata om olika sorters rus – inte bara det spritindränkta ruset utan också extasens och kärlekens rus. Rus är något man vill uppleva med andra.

Romanens Nelly B tvingas sluta flyga sedan hon diagnostiserats med ett hjärtfel. Hon upptäcker att hon har ett liv hon inte hann med medan hon ägnade sig åt flygandet, lämnar sin man, träffar en kvinna och förunnas en uppslukande förälskelse.

– Jag försökte skildra något jag inte har erfarenhet av, nämligen förälskelsen mellan två kvinnor, säger Fioretos.

– Att vara förälskad har vissa likheter med att flyga. Man känner sig lättare. Och man bejakar förlusten av sitt kontrollbehov.

Akademiens stödtrupp

Aris Fioretos är i dag en av de mest uppburna svenska författarna, flerfaldigt prisbelönad och två gånger Augustnominerad. I samband med kaoset i Svenska Akademien har hans namn flera gånger nämnts under spekulationerna om vilka nya ledamöter Akademien borde välja in.

Inför den direkta frågan om Aris Fioretos fått ett anbud från Svenska Akademien ser han lätt generad ut men svarar sedan rappt:

– Jag kan lugna dig: jag har inte tillfrågats. Jag sitter ju i Tyska akademien sedan några år. För närvarande verkar tillvaron där både enklare och roligare. Men så är vi också en större skara, mindre bunden vid gamla anor och öppen för medlemmar med utländskt pass.

– Det gläder mig att Nobelkommittén skaffat sig en extern stödtrupp. Måtte dess impulser tas på allvar, även om de fem bonuspersonerna inte har rösträtt. Annars riskerar intrycket att väckas att institutionen inte vädras ordentligt. Ingen som tar litteraturen på allvar vill väl se den misslyckas?

I år utdelas inget Nobelpris i litteratur ut men den 9 december, dagen innan Nobelbanketten, hyllas de kvinnliga litteraturpristagarna genom tiderna. En av dem som deltar i programmet är Aris Fioretos.

Nelly Sachs, Svetlana Aliksejevitj, Wisława Szymborska och inte minst Herta Müller hör till Fioretos favoriter.

– Herta Müller är den som räddar mig när jag hamnar i en återvändsgränd. Om jag funderar på vad hon skulle ha gjort brukar det hjälpa.

Den nya människan

Romanen om Nelly B är inte bara berättelsen om en ovanlig kvinna, den är också ett porträtt av Aris Fioretos andra hemstad, Berlin. Där har han bott i tjugo år, parallellt med boendet i Stockholm.

– Ett sätt att göra sig hemmastadd i en stad är att lära känna stadens historia. Min roman beskriver ett Berlin som inte finns men som innehåller löften om framtiden.

– I 1920-talets Berlin närde man starka förhoppningar om den nya människan. I den visionen ingick kvinnor som verkade på ett manligt fält. Men när nazisterna tog makten 1933 slogs alla förväntningar på framtiden i kras.

Den nya människan är temat också för en utställning på Moderna museet som Aris Fioretos kuraterar. Utställningen öppnar 2019.

Annika Hällsten Reporter