Att välja rätt ögonblick för ett manskörsjubileum kan vara knepigt

Bild: Wilfred Hildonen

Manskörerna har på sin tid givetvis valt som grund för manskörssångens historia i Finland året 1819, som är det första med någon form av organiserad körverksamhet.

HBL (1.5) publicerade en essä om den finländska manskörssångens 200-årsjubileum. Essän skriven av Sakari Ylivuori är på många sätt förtjänstfull och beskriver väl några korta utvalda perioder i den finländska manskörssångens historia. I papperstidningen har redaktionen valt att kapa bort den största delen av nätversionens rubrik "Vad hände egentligen i Åbo 1819? Manskörssångens historia i Finland rymmer minst tvåhundra år av supande och sång".

I synnerhet delen om manskörssångens första stapplande steg i vårt land är intressant läsning. Ylivuori ifrågasätter jubileumsårets titel och marknadsföring med orden: "Men Pippingsköld importerade inte manskörssången från Uppsala 1819, såsom jubileumsårets rubrik och marknadsföring antyder." Samtidigt konstaterar han i den föregående satsen att den av Pippingsköld 1819 grundade kören "spelade en betydande roll i den finländska manskörshistorien och den förtjänar sitt jubileumsår otvivelaktigt".

Ylivuori erbjuder inte i sin text ett alternativt startår för manskörssångens tillblivelse i vårt land. I marknadsföringstexten för 200-årsjubileet som också finns på jubileumsårets hemsida www.mk200.fi står det: Den finländska manskörsverksamheten anses ha startat i Åbo 1819 då Johan Pippingsköld (1792–1832) som hade bekantat sig med manskörsverksamhet i Uppsala grundade manskören Sångsällskapet. Namnet "Adelsfanan" skall enligt samma källa som Ylivuori använder troligen ha uppkommit senare. Jag citerar: "Brevutdrag, som längre fram meddelas, giva vid handen att det dröjt någon tid, innan namnet 'Adelsfanan' uppkom", och jag förmodar att det var först den intimare sammanslutningen från 1822, "det grevliga sällskapet", som kallades med detta namn.

Projektgruppen för jubileumsåret har aldrig påstått att Pippingsköld skulle ha "importerat" manskörssången till Finland utan konstaterar att det är den organiserade manskörsverksamheten som startade i och med grundandet av Pippingskölds manskör 1819. På de ovannämnda hemsidorna har vi publicerat en historik som omspänner 200 år av manskörssång i Finland. Historiken är skriven av Tryggve Gestrin och Antti Häyrynen.

I historiken beskrivs först kort manskörssångens rötter ända från järnåldern till Piae cantiones (publicerade 1582) och vidare till den tyska Liedertafel-traditionen för att sedan fokusera på den organiserade manskörssången i Finland. Säkert en intressant läsning för alla som vill få en bredare och detaljrikare bild än den korta version som Sakari Ylivuori presenterar i sin essä.

Historien är en process och det är ofta svårt att bedöma när en viss ny epok startar. Att välja just det rätta ögonblicket för ett jubileum kan vara knepigt. Manskörerna har på sin tid givetvis valt som grund för manskörssångens historia i Finland året 1819, som är det första med någon form av organiserad körverksamhet.

De två förbundens gemensamma projektgrupp vill fira 200-årsjubileet med en musikalisk infallsvinkel. Vi undviker att upprepa de seglivade och av en del grupper omhuldade stereotypierna och generaliseringarna av manskörer som supande och skrålande gubbar. Jubileets projektarbete har sammanfört Suomen mieskuoroliitto och Finlands svenska manssångarförbund på många plan och det syns bland annat i manskörshistoriken som sammanfattar de två språkgruppernas gemensamma historia av manskörssång.

I jubileumskonserterna i Åbo konserthus och i Musikhuset i Helsingfors uppträder landets främsta manskörer och visar då upp manskörssångens aktuella djup och bredd. Det torde vara första gången i historien som de stora och etablerade körerna Akademen, MM, YL, PK, Laulu-Miehet och KYL uppträder på samma konsert, denna gång dessutom kryddade med de nyare körerna Manifestum och Liiton Miehet. En i sanning historisk konsert som avslutas med några sånger gemensamt framförda av samtliga 410 sångare.

Jubileumsårets projektgrupp har uppmanat landets alla manskörer att organisera lokala, musikaliskt intressanta, konserter som överskrider både geografiska och språkliga gränser. Manskörssången mår gott med cirka 150 aktiva körer, 5 000 sångare och en publik på över 150 000 personer på konserterna. Dessutom når manskörssången snart sagt alla finländare genom televiseringar och radieringar, till exempel den 1 maj och vid kungörandet av julfreden i Åbo.

Jan Salvén, projektchef, Finländsk manskörssång 200 år

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning