Att tvingas ta lån för att få mat på bordet är ingen bra idé

Bild: Wilfred Hildonen

Nedskärningarna i studiepenningen är av en sådan kaliber att de kraftigt försämrar den sociala tryggheten för studerande.

I och med att regeringen Sipiläs studiestödsreform trädde i kraft i augusti har det rapporterats och diskuterats livligt om detta både i nyheter, på tidningarnas ledarsidor och i sociala medier. Reformen för med sig både positiva och negativa aspekter för studerande på högskolenivå.

Den största förändringen från och med hösten är att studiestödet, som i sin helhet består av en studiepenning och ett statsgaranterat studielån, blir mera lånebetonat. Det innebär att studiepenningen skärs ner medan beloppet på studielånet ökar. Studiepenningens belopp minskar från 336,19 till 250,28 euro. Det är en mycket stor förändring på 25 procent i det sociala skydd som först och främst ska vara den inkomstkälla som en heltidsstuderande ska livnära sig på. För att kompensera bortfallet ökas samtidigt studielånet från 400 till 650 euro per studiestödsmånad. Samtidigt skärs antalet månader man kan få studiestöd ner.

Nedskärningarna i studiepenningen är tyvärr ett steg bakåt för vårt samhälle där alla ska ha jämlika möjligheter att studera oberoende av socioekonomisk bakgrund. Trots att studielånets belopp höjs så har det visat sig att de som kommer från familjer med lägre inkomster är de som är minst benägna att verkligen ta studielån. Det blir desto svårare för de fattigaste att skaffa sig en högskoleutbildning och det här är inte den riktning som vi vill att Finland ska gå.

Den andra stora förändringen är att studiestödets bostadstillägg försvinner och de studerande får i stället ansöka om allmänt bostadsbidrag. Det här är en mycket välkommen förändring som bland annat Finlands studentkårers förbund har velat se. Medan bostadstillägget har varit bundet till de månader man får studiestöd och maxnivån har varit 201,70 euro kan det allmänna bostadsbidraget fås året runt oberoende av studiestödet samt ersätter ännu högre utgifter och tar i beaktande på vilken ort man bor.

Även om denna förändring är mycket välkommen så är den inte heller oproblematisk. Studiestödets bostadstillägg har varit bundet till individen medan det allmänna bostadsbidraget är bundet till hushåll, vilket betyder att hela hushållets inkomster beaktas vid utbetalningen av bidraget. Om man har gemensamt hyreskontrakt med någon som jobbar förlorar man eller så minskar stödet, trots att lagen inte förpliktar personen man bor med att försörja dig eller betala dina boendekostnader. Det här betyder att man uppmuntras till ensamboende, eller att många samboende kommer att försöka skriva separata hyreskontrakt för att undvika att klassificeras som samma hushåll. Dessutom har det allmänna bostadsbidraget andra inkomstgränser än vad studiestödet har vilket gör det mera komplicerat att hålla koll på hur mycket man har rätt att få av stöden.

Reformen påverkar studerande i olika situationer på olika sätt. Trots de positiva förändringarna är nedskärningarna i studiepenningen ändå av en sådan kaliber att det kraftigt försämrar den sociala tryggheten för studerande. I Finland har vi varit stolta över att alla har jämlika möjligheter att studera. Regeringen har all anledning att följa upp konsekvenserna av studiestödsreformen noggrant. Det finns många bra orsaker att ta lån – men att tvingas ta lån för att få mat på bordet är inte ett av dem.

Jimmy Nylund styrelsemedlem, Finlands studentkårers förbund

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33