Att tidtabellen rasar är ingen överraskning – men vad händer nu? Fem frågor om fortsättningen

Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Det har legat i luften redan länge att den tidtabell som krävdes av utskottsarbetet med den massiva vårdreformen var för knapp. Här är scenarierna för fortsättningen.

1. Vad händer den här veckan?

Statsminister Juha Sipilä (C) tog till brösttoner på måndagskvällen och sade då till Yle att regeringens förtroende mäts om vårdreformen skjuts upp.

På tisdagen medgav också Sipilä det som legat i luften en längre tid – att vårdreformen inte hinner behandlas och godkännas i tid för att landskapen ska starta 2020, utan reformen skjuts upp med ett år.

Nu sade Sipilä i stället att han ger en upplysning till riksdagen – inte ett meddelande. Skillnaden är att en upplysning bara är muntlig information som inte föranleder någon riksdagsbehandling – och inte heller någon förtroendeomröstning.

Frågan är om han ändrat sig efter att ha blivit förmanad av Samlingspartiets Petteri Orpo – som säger att han diskuterade frågan med Sipilä kvällen innan.

Kritiken från oppositionens sida har ändå inletts och Antti Lindtman (SDP) pekar ut Sipilä för att inte våga mäta regeringens förtroende.

Eftersom det är sista veckan med plenum före sommarpaus hinner oppositionen inte heller interpellera just nu. Så den här veckan lär det inte bli mer än hård debatt som fortsätter – och långa dagar i social- och hälsovårdsutskottet.

Regeringens reformgrupp har också utlovat information om vad förseningen innebär för de team som redan förbereder landskapen, och för budgetramen. Petteri Orpo gissar att det kan behövas 100–200 miljoner till för att täcka längre tjänstemannaberedning. Men hur mycket och för vad ska ännu preciseras och kalkyleras.

2. Vad händer i riksdagsbehandlingen?

Social- och hälsovårdsutskottet fortsätter jobba en vecka in i juli med att förbereda sina betänkanden, totalt sju stycken, om vårdreformspaketet.

För att kunna fortsätta behöver utskottet också ytterligare hemläxor av regeringen. Bland annat kommer allt material som berör dataskyddet och personuppgifter i vårdreformen först nästa vecka. Utskottet väntar också på ett utlåtande från lagutskottet.

På tisdagen beslöt social- och hälsovårdsutskottet att använda två extra dagar före höstsessionen för arbete – 20 augusti och 3 september, det vill säga måndag före första plenum i höst. Centern ville lägga in fler dagar i augusti, men det råder tvivel om det ändå hade räckt för att hinna med tidtabellen.

När betänkandet är klart i september ska det granskas av grundlagsutskottet en gång till. Det tar också flera veckor. Det kan alltså vara november-december när riksdagen kommer åt att rösta om reformen.

3. Varför hinner man inte till 2020?

Ursprungligen hade regeringen tänkt ordna landskapsval den 28 oktober, men det är stört omöjligt.

Juha Sipilä sade på tisdagen att man i stället ser på maj månad för landskapsval. Det har redan väckt agg i oppositionen, som anser att regeringen inte ensam kan bestämma när det blir val.

Om det blir val i maj – eventuellt i samband med EU-valet i slutet av maj – så räcker inte ett halvår för att förbereda övertagandet av vården. Tanken var att de invalda landskapsledamöterna skulle ha ett år på sig för det.

Landskapsvården kan inte heller inledas mitt i ett skatteår, eftersom kommun- och statsbeskattningen förändras. Då blir förseningen ett år, och landskapen övertar vården 2021.

Hur resten av kedjan förändras är ännu oklart, det vill säga om valfriheten i vården ändå ska införas 2022 eller om konsekvensen är att det blir senare. Då är redan nästa valperiod inne på slutrakan.

4. Kan reformen ännu falla helt och hållet?

Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo bedyrade på tisdagen att Samlingspartiet fortfarande står bakom vårdreformen – med undantag för de protester vi redan känner till. Det är Susanna Koski och Elina Lepomäki, plus Harry Harkimo som hoppat av gruppen. Dessutom har Paavo Väyrynens återkomst till riksdagen krympt Centerns grupp med ett mandat.

Regeringens majoritet är mycket tunn. Enskilda avhopp eller frånvaro i omröstningar kan påverka regeringens framtid. Då kan reformen falla, och Sipilä har signalerat att det innebär slutet för regeringen.

Men om det skulle ske i slutet av hösten blir det redan osannolikt med urtima val, det är ändå riksdagsval i april.

5. Om lagarna godkänns, blir reformen som regeringen tänkt?

Det blir thrillern i nästa riksdagsval. Samlingspartiet vill vinna valet och se till att valfriheten i vården och marknadsöppningen genomförs – den bit som varit viktigast för partiet.

Utmanaren SDP är däremot inte benägen att öppna marknaden på det sätt Samlingspartiet målat upp, med valfria vårdcentraler från 2022. Inte heller De gröna är pigga på det, utan målar upp en modell som ligger närmare SDP:s där den offentliga sektorn har huvudansvar för att producera vårdtjänster, men kan göra upphandling.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00