Att ta ut pengar får inte kosta

Bild: Wilfred Hildonen

Alla skall ha rätt till ett brukskonto gratis. Kontot skall vara tillgängligt under rimliga tider antingen över disk eller via nätet.

Samarbetet mellan den offentliga sektorn, företagen och bankerna har utvecklats så att understöd, skatteåterbäringar, pensioner och löner betalas direkt in på medborgarnas bankkonton. En gyllene situation för bankerna, de får direkt kostnadsfritt in pengar med vilka de kan göra business, det vill säga låna ut mot ränta. De gör affärer med våra – deponenternas – pengar. Varje medborgare måste i dagens samhälle ha ett brukskonto. Det är lika viktigt som FPA-kortet. Det är en medborgerlig rättighet. Men utvecklingen har satt några hundra tusen personer som inte kan sköta bankärenden på nätet i en ojämlik ställning.

Brukskontona har för länge sedan upphört att vara en intern bankangelägenhet. De är en samhällsangelägenhet, då det blivit nödvändigt för varje medborgare att ha ett brukskonto. Utvecklingen har lett till en obalans i makten mellan banker och deponenter. Förhållandet måste regleras med lag för att trygga jämlika brukskontotjänster. Bankerna har utnyttjat järngreppet de fått om brukskontona med orimliga avgifter och öppettider för dem som inte klarar att sköta bankärenden på nätet. Bankerna säger att det är en kostnadsfråga, jo säkert kostar det, men här är det en principfråga som kör över kostnadsfrågan. Deponenterna skall kunna lyfta av sina pengar under rimliga öppettider och kostnadsfritt. Banken måste prissätta sina tjänster på ett sådant sätt att denna grundservice inte drabbas.

För bankerna tycks det inte räcka med att få ränta på våra brukskontopengar, utan de vill nu på olika sätt ta betalt när vi vill ta ut pengar. Aktias vice vd Merja Sergelius för fram tanken att banken kunde börja sända hem av deponenternas pengar till en kostnad av 10–25 euro (HBL 16.6). Banken tackar knappt för att den en tid fick låna ut deponentens pengar mot ränta, men nu lägger banken beslag på en del av dem då deponenten själv vill använda sina egna pengar. Det här verkar som ett försök att få stöld att se ut som en icke-kriminell handling. Jag undrar hur banken i sin ledningsgrupp kan ha en person som föreslår lösningar som får deponenterna att sluta lita på banken. Bättre lösningar är då samarbete med till exempel K- och S-grupperna eller R-kioskerna.

Banken verkar med "licens" från samhället. "Licensen" ger möjlighet för banken att förtjäna. Men denna förtjänstbusiness bör vara åtskild från betalningstrafiken till och från brukskontona och som motprestation till "licensen" bör den täcka kostnaderna för betalningstrafiken till och från brukskontona. Det är en principsak.

Hela frågan kan sammanfattas i några centrala principer. Alla skall ha rätt till ett brukskonto gratis. Kontot skall vara tillgängligt under rimliga tider antingen över disk eller via nätet. Att ta ut pengar får inte kosta. Avgifterna för att betala räkningar skall vara rimliga och lika för alla oberoende om man betalar över disk eller nätet. Alla är lika inför banken.

Lars Christer Johans Grankulla

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00