Att spara på miljön kostar

Bild:

Det finns flera positiva tecken i kampen mot växthusgaser. Nu rör också transportsektorn rör på sig, men det kostar att spara på miljön.

Goda miljönyheter kan rapporteras. Internationella energiorganet IEA berättade för någon dag sedan att produktionen av förnyelsebar energi växer kraftigt och nu har passerat kolkraft som den största energikällan i världen.

Under fjolåret monterades i snitt en halv miljon solpaneler per dag och i Kina installerades två vindturbiner i timmen. Utvecklingen mot förnybar energi går nu så raskt framåt, inte minst tack vare sänkta kostnader för vind- och solkraftverk, att utsikterna för tillväxttakten av förnybar energi har höjts med 13 procent.

EU-ländernas snabba ratificering av klimatavtalet som slöts i Paris i fjol inger också hopp om fortsatta goda framsteg.

Transporter till lands, sjöss och i luften bidrar med en hel del av växthusgasutsläppen, och är den enda sektor som i dag släpper ut mer koldioxid än 1990. För transportsektorns del fortsatte utsläpp av växthusgaser att öka ända till 2008, innan trenden äntligen bröts. Det skedde då delvis till följd av den finanskris som bröt ut, men nu främst på grund av medvetna åtgärder. På europeisk nivå ligger utsläppen i alla fall fortfarande 20 procent över 1990 års nivå trots många goda föresatser, planer och försök att minska dem snabbare.

Om inga stora förändringar sker kommer transportsektorn att vara den sektor som 2030 står för den största andelen koldioxidutsläpp.

Det görs i alla fall en hel del för att minska transportutsläppen. Såväl inom den maritima sektorn som inom flygtrafiken har man på global nivå gripit tag i problemet och ljuspunkter är i sikte. I början av månaden slöts ett första globalt avtal för att minska flygutsläppen. Tyvärr är hittills bara 66 länder med och till exempel Ryssland, Brasilien och Indien har inte lovat komma med förrän om ett tiotal år.

EU-kommissionen håller på att få tillstånd att inleda insamlingen av data från hela den globala sjöfarten för att kunna kartlägga utsläppen. Det är en milstolpe och en början i kampen för miljön inom den maritima sektorn.

Inom transportsektorn står vägtrafiken för den överlägset största andelen utsläpp. Nästan tre fjärdedelar spys ut från bilars, lastbilars och bussars avgasrör. EU driver på speciellt för att minska utsläppen på vägarna och gatorna. Det finns program, deklarationer, rekommendationer, direktiv och strategier för detta och mer är på kommande. Ett allmänt mål är att resenärerna per bil ska bli fler, men också att bilindustrin ska kunna göra energieffektivare fordon, att biobränslen ska få en större marknadsandel och framför allt att de elektriskt drivna fordonen ska bli fler.

Av alla nya bilar som säljs inom EU är de eldrivna fortfarande bara ungefär en procent, men något håller på att ske.

Bilsalongen i Paris i höst var ett bevis på hur mycket bilbranschen nu satsar på att utveckla eldriften och elbilar. Tesla Motors framgångar, med en fortsatt enorm försäljningsökning, har satt fart på alla större biltillverkare. De vill ta upp kampen och driva utvecklingen vidare så att bilarna kan göras billigare och samtidigt mer användbara, alltså med batterier som ger en längre aktionsradie utan täta laddningar. För att bilparken snabbare ska elektrifieras krävs också skattepolitiska åtgärder och så måste givetvis infrastrukturen kring eldrivna fordon byggas ut.

Elbilarna åstadkommer inga utsläpp då vi kör dem, men tillverkningen av elbilar kräver mer energi och dessutom ska elektriciteten de laddas med produceras på något sätt. Det avgör vilken totalkonsekvensen blir för miljön. Europeiska energiorganet EEA har i en färsk utredning konstaterat att en övergång till eldrivna bilar skulle minska utsläppen märkbart även om efterfrågan på el skulle öka. Den snabba utvecklingen mot förnybara energikällor som vi nu kan bevittna stöder detta.

Som i så många andra sammanhang har också pengarna en stor betydelse i kampen för miljövänligare transporter. Det kostar att spara på miljön. Enligt EU:s transportkomissionär Violeta Bulc skulle det krävas totalt 700 miljarder euro för att nå alla mål som EU har på lång sikt. Det bör jämföras med EU:s budget för transportsektorn, som är 24 miljarder euro för budgetperioden 2014-2020.

Det säger sig självt att här behövs nya idéer och nya former av finansiering. Annars kommer koldioxidutsläppen inte att minska tillräckligt snabbt.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00