Att slopa resurskravet är ingen självklarhet

I en situation där omsorgsorganisationerna eftersträvar att bolagisera all svenskspråkig service till ett eller två produktionsbolag för alla så finns det ingen chans att slopa resurskravet i den nya funktionshinderlagen.

I torsdagens HBL (Debatt 4.7) argumenterar Julia Back föredömligt för att slopa resurskravet i beredningen av den nya funktionshinderlagen. Inför beredningen av Social- och hälsovårdsreformen utarbetade också alla svenskspråkiga funktionshinderorganisationer inom ramen för SOSTE, Finlands social och hälsa rf, tillsammans en modell baserad på lagstadgade rättigheter på en valfri marknad. De som saknade resurser att fungera som arbetsgivare för sina assistenter skulle få stöd och träning i hemmet, servicesedlar och personlig budget. I detta skede var alla funktionshindersorganisationer i Svenskfinland, alldeles som Julia nu efterlyser, solidariskt redo att slopa resurskravet i den planerade funktionshinderlagen, det vill säga att en person skall vara förmögen att kunna strukturera sin vardag för att få personlig assistans. Så långt var allt gott och väl. Konsensusen bröts när Folktinget konstaterade att modellen inte är politiskt optimal med tanke på svenskspråkiga intressen. I stället föreslog tinget en modell där alla svenskspråkiga producenter och samhälleliga strukturer, företrädelsevis inom omsorgen skulle slås samman till ett eller två bolag. En modell som fick förbehållslöst stöd av omsorgsorganisationerna.

Självfallet bör funktionshinderslagstiftningen, såsom Julia konstaterar, utgå ifrån vad en funktionshindrad person behöver. I fråga om personlig kompetens och mentala resurser så finns det funktionshindrade som klarar sig med rättigheter på en valfri marknad, (exempelvis neurologi, sinnesskador), funktionshindrade som klarar sig på en valfri marknad med styrning uppifrån (exempelvis psykosociala skador) och en liten grupp funktionshindrade som kräver stöd och träning för att kunna strukturera sin vardag (exempelvis intellektuella skador). I en situation där omsorgsorganisationerna eftersträvar att bolagisera all svenskspråkig service till ett eller två produktionsbolag för alla så finns det ingen chans att slopa resurskravet i den nya funktionshinderlagen.

Ulf Gustafsson verksamhetsledare, Finlands Svenska Handikappförbund rf

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46