Att rycka in med kameran fastspänd på kroppen

En parallellvärld befolkad av pojkmänniskor i uniform, ett limbo där man förvandlas till soldat. Benjamin Orlows konstfilm En Opera i Åtta Akter kom till under konstnärens militärtjänstgöring.

KONSTFILM

Benjamin Orlow

En Opera i Åtta Akter

Galleri Sinne, Stora Robertsgatan. Till den 6.2.

Korten på bordet: nej, jag har inte sett hela Benjamin Orlows En Opera i Åtta Akter. Videoverket är visserligen 34 dygn och 17 timmar kortare än den svenska konstfilmen Logistics från 2012, men med en längd på 1 440 minuter når Orlow ändå högt upp på rekordlistan över längsta filmer någonsin gjorda.

Vid mitt första besök på Galleri Sinne bävar jag inför vad som komma skall. Konstfilmer är svåra att få rätt, extremt utdragna filmer likaså. Den långa konstfilmen känns som något så maskulint, något aggressivt utmanande: "klarar du av mig, eller?"

Tankarna går till Matthew Barney och hans sex timmar långa film River of Fundament (2014) som Jillian Steinhauer vasst skrivit om på konstsidan Hyperallergic under rubriken "Wading in Matthew Barney's River of Shit" ("Att vada i Matthew Barneys skitflod"). I recensionen spekulerar Steinhauer i huruvida tendensen att göra oerhört långa och osammanhängande filmer egentligen bara är ett sätt för Barney att lura till sig en genistämpel av en överväldigad, utmattad och förvirrad publik.

Men Orlow är inte Barney. Förstås. Och i fallet En Opera i Åtta Akter är monsterformatet befogat: filmen handlar uttryckligen om maskulinitet, kanske till och med om Maskuliniteten med stort M. Vi befinner oss nämligen i armén.

Armén som limbo

Bakgrunden: som trettioårig konstnär på väg att etablera sig i London blir Benjamin Orlow inkallad att utföra armétjänst i hemlandet Finland. Uppskov är inte möjligt, så Orlow omorganiserar sitt liv och befinner sig strax i en parallellvärld befolkad av pojkmänniskor i uniform. Den dygnslånga filmen är en observation av militärtjänstgöringen och en reflektion över vad detta mytomspunna ställe är. Armén är ett slags limbo i vilket man förvandlas till en soldat; en ättling i rakt nedstigande led till spartanerna. Hur reagerar den moderna individen på det?

Orlow kombinerar massiva mängder filmmaterial från tiden i armén med symboliska iscensatta klipp som sammanför rörliga porträtt med animerade bakgrunder. Klippningen av filmen är så välgjord att de långa tagningarna fungerar, vare sig scenerna består av sovsalar i vilka lallande gossar drar plumpa skämt eller av skytteövningar. Det finns hela tiden en riktning, ett flyt. Vid det andra besöket till utställningen blev det svårt att slita sig loss: kombinationen av associationer till high school-film, finsk krigsfilm och reality-tv var hypnotisk.

Voyeurism

Sinnes curator Markus Åström adresserar i sin text om utställningen inte frågan om Orlows material från armén är filmat i smyg eller med tillåtelse. Trots att det är osannolikt att materialet spelats in i hemlighet med en spionkamera inbyggd i en knapp är det kittlande att reflektera över den voyeuristiska aspekten i Orlows film. Det är svårt att skönja nivån av reflektion över kamerans närvaro bland de medverkande. I vilken mån performeras det för kameran? Vilka känslor har Orlow själv känt under sina månader med kameran fastspänd på sin kropp?

Slutligen säger En Opera i Åtta Akter också en hel del om Finland. Det känns helt otänkbart att i något annat land kunna se en film inspelad under en militärtjänstgöring. Blotta tanken på vilka reaktioner ett liknande verk i USA (eller vilken som helst annan stormakt) skulle väcka är obehaglig. Den finländska naiviteten kan ofta vara pinsam eller olustig: i år har till exempel Timo Soini valts ut som vårt lands allra bästa representant till de perverst rikas internationella separatistträff i schweiziska Davos. Men som bäst kan naiviteten också vara fin. Det är den när den tillåter en konstnär att filma sin armétjänstgöring.

Galleri Sinne ordnar en 24-timmars maratonvisning av Benjamin Orlows En Opera i Åtta Akter från fredag morgon med start 7.00 till lördag morgon. Galleriet bjuder på morgonmål klockan 7.00 samt mellanmål 14.00 och 19.00. Besökare kan ta med sig sovsäckar och liggunderlag. Konstnären närvarar.

Helen Korpak Konstkritiker

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18