"Att politiker inte blandar sig i journalistiken är utgångspunkten"

Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

De utländska strömningstjänsterna är en större fråga för Yle än förhållandet till lokalpressen, och för lokalpressen är Google och Facebook en större fråga än Yle. Så funderar Yles förvaltningsråds nya ledning.

Nytt val, ny riksdag – nytt förvaltningsråd i Yle.

Förvaltningsrådet, som består av politiker enligt valresultat, har från och till varit föremål för debatt – inte minst om rollerna grumlas. Debatt om vilken makt politikerna har debatterats bland annat då de Sannfinländska riksdagsledamöterna Olli Immonen och Jari Ronkainen vid ett par tillfällen krävt att en enskild Yle-journalist borde få sparken. De var samtidigt medlemmar i Yles förvaltningsråd.

Samlingspartiets Arto Satonen, som nu leder det nya förvaltningsrådet, gillade inte det men påpekar att det finns en "brandmur" mellan Yles organ för att det inte ska utövas inflytande som inte hör till förvaltningsrådet.

– Därför väljer vi inte vd:n, vi väljer styrelsen som i sin tur väljer operativ ledning. Vi vill inte ha en värld där politiker besluter vad som sänds i radio och tv. Vi har redan – rentav inom EU – länder där det annorlunda ut, säger Satonen.

– Om brandmuren inte skulle hålla rycker det mattan under allt. Oberoende journalistik, och att politiker inte blandar sig i den, är utgångspunkten.

Satonen och förvaltningsrådets vice ordförande Ari Torniainen (C) ställde upp på debatt om Yles roll hos föreningen Pressklubben som omfattar både press och radio- och tv-journalister.

När det gäller den politiska snålblåsten kommenterar Satonen och Torniainen inte det i egenskap av förvaltningsrådets medlemmar, utan tar av sig hattarna och talar bara i egen person.

Som enskild Samlingspartist säger sig Satonen vara orolig för att det finns politisk rörelse som utmanar Yle som en del av sin politiska agenda, och avser Sannfinländarna.

– Förvaltningsrådet ska inte ta ställning till något politiskt parti. Min egen åsikt är ändå att Yle har balanserat väl jämfört med svenska SVT, som i ett skede nästan blockerade bort Sverigedemokraterna. Det har inte skett här, utan Sannfinländarna syns med den tyngd de också fått i val. Det har dock inte fått slut på kritiken mot Yle, men den kommer i och för sig också från andra håll, beroende på kritikerns egen åsikt.

Om konstellationen mellan tidningar verksamma på marknadsgrunder, och Yle som är skattefinansierad, betonade båda att man måste bevara förutsättningarna för bådadera, men exakt hur förblev obesvarat.

– Om lokal- och regiontidningarna inte skulle finnas skulle Yle aldrig kunna täcka förlusten, sådana resurser har Yle inte, säger Torniainen.

Han säger att Yle ska vara försiktig med att konkurrera ut lokaltidningar, men hur i praktiken blir inte klart. En sak som skiljer Yle från regionpressen är att lokala nyheter kan få nationell synlighet, påpekar han.

– När landet blir alltmer splittrat, regionalt och socialt men också i värderingsfrågor, blir det viktigt att landets olika delar kommer fram. Att ett inslag från Villmanstrand kan vara ett nationellt inslag, det är Yles grej, sammanfattar Arto Satonen.

Satonen försvarar de beslut som togs i den Yle-arbetsgrupp han ledde för tre år sedan. Efter dess rapport beslöt man bevara Yleskatten, men också att Yle skulle gå in och finansiera pressens nyhetsbyrå STT, "främja mångfalden på mediefältet" och utöka inköpen av inhemsk produktion från produktionsbolag.

– Det viktiga är att ingen region ska bli beroende av enbart ett mediebolag, säger Satonen och beskriver digitala jättar som Google och Facebook som större bekymmer för den annonsfinansierade press än vad Yle utgör.

Att Yle ska stå sig mot globala strömningstjänster ser de också som en större fråga. Möjligheterna att köpa in de dyraste utländska serierna är ändå ringa.

– Yle ska kunna sända konkurrenskraftigt inhemskt drama, vilket det också finns goda exempel på, säger Torniainen.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning