Att byta skärmar mot sagoröster

Bild: Mostphotos

Kanske audioinnehållets frammarsch, både i den växande ljudboksdjungeln och i det nya poddparadigmet, visar att vi är på väg framåt mot dåtiden, då det muntliga berättandet och lyssnandet återigen är den viktigaste av våra kommunikationsformer.

Det började som ett test. Ingen tv, inga skärmar för barnen på landet denna sommar.

Det gick alldeles utmärkt. Fyraåringen fann sig snabbt i att sträcklyssna på sagor på verandan medan ettåringen sov middag. Precis i enlighet med statistiken ökade ljudbokslyssnandet tydligt under sommaren också för våra barns del. Under bilfärderna satt baksätet koncentrerat och lyssnade på sagor. Astrid Lindgrens klassiker ligger högt på önskelistan men även många nyare verk.

Den växande ljudbokstrenden syntes hos oss också så att dottern började kräva högläsning på rikssvenska. Sverige ligger långt före också när det gäller ljudböcker för barn. Hoppas vi i fortsättningen får höra fler finlandssvenska sagoröster. Också på dagis får barnen lyssna på ljudböcker under vilan. Det händer att sömnen uteblir om sagan är för spännande.

Lika snabbt som barnen vandes bort från skärmarna kom de tillbaka igen när det var dags för vardag. Att knäppa på barnprogram på tv medan man lagar mat är av förståeliga skäl en räddning för många. Barns behov av avkoppling och verklighetsflykt kan dessutom antas vara lika stort som vuxnas. Om vi själva flyr in i en on-demand-eskapism kan vi förvänta oss samma av våra barn.

Försöket med en skärmfri sommar var ändå lyckat. Trots att barn i dag serveras en massa färdigtuggad snabbkultur när du vill och var du vill, med bara några klick, kan ett barns fantasi bevisligen snabbt stimuleras till att bli mer levande igen.

Det är förstås viktigt att också i fortsättningen själv läsa högt – en sagoröst från högtalaren kan aldrig ersätta föräldrarna.

Ingen av oss skulle heller gå med på att avstå från de fysiska böckerna med bilder som i sig kan fungera som rena konstverk. De stillar helt andra behov och triggar fantasin. Tänk dig Tove Janssons Vad hände sen? utan alla visuella finesser och små hål att peta vidare i. De olika formaten fyller olika funktioner helt enkelt och kompletterar varandra.

Att ljudböckerna ökar i popularitet är positiva nyheter med tanke på de senaste årens undersökningar som visat att allt färre ungdomar orkar läsa. Den auditiva trenden kan fungera som en inkörsport för dem som inte tidigare intresserat sig för litteratur.

Medieförbundet målar i sitt strategiarbete Media 2030 fram ett framtidsscenario där betydelsen av det visuella och auditiva ökar i all kommunikation medan läsandets och skrivandets betydelse minskar. Kanhända ser samhället helt annorlunda ut om tio, femton år. Kanske audioinnehållets frammarsch, både i den växande ljudboksdjungeln och i det nya poddparadigmet, visar att vi är på väg framåt mot dåtiden, då det muntliga berättandet och lyssnandet återigen är den viktigaste av våra kommunikationsformer.

Men innan vi är där är läs- och skrivförmågan alltjämt grunden för att vi ska kunna utvecklas. Och litteratur i sig en njutning – också uppläst sådan.

Jenny Jägerhorn-Tabermann

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00