Att börja studera kan vara en chock – då hjälper goda studievanor

Planering och god tidshantering är a och o för att lyckas med kraven som universitetsstudier ställer, vet studeranden Mirjam Ekelund, universitetslektorn Monica Londen och doktoranden i pedagogik Katarina Perander-Norrgård.Bild: Emma Grönqvist

Anekdoterna om studietiden handlar ofta om fester och sällan om osäkerhet och hårt arbete. För många blir inledningen på universitetsstudierna en smärre chock.– Forskning visar att tidshantering är en av de mest avgörande faktorerna för hur man klarar av studierna, säger lektorn i pedagogik Monica Londen.

Mirjam Ekelund inledde sina studier i socialpsykologi för två år sedan hände allt på en gång: det var program för gulnäbbarna, långa restider varje dag, biämnesstudierna skulle inledas för att inte tala om huvudämnet, och informationen formligen sköljde över de nya studerande.

– Det som kanske överraskade mig mest var hur mycket man verkligen måste jobba. Då äldre berättar om sin studietid handlar det oftast inte om själva studierna, och man glömmer lätt bort att man måste jobba ganska hårt.

Till en början kan förvirringen vara stor.

– Vid studieämnen som inte har en så tydlig struktur som sådana som leder direkt till ett yrke är det svårt att veta vilka kurser man ska välja, när man ska göra det och hur man gör med allt som är valfritt. Man kan bli ganska chockad. Från gymnasiet är man van vid tydligare strukturer, säger Ekelund.

Universitetschocken eller den akademiska chocken är så utbredd att studenterna till och med har gett den ett begrepp. För att lindra chocken och underlätta för nya studerande har projektet Studera smart producerat fem videoklipp på teman från tidshantering till studiefärdigheter och föräldrastöd, som riktar sig främst till studerande i gymnasiet. Projektet är ett samarbete mellan pedagogiska fakulteten och Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och finansieras av Svenska kulturfonden.

– En tydlig utmaning som vi noterat då vi hållit kurser i studiefärdigheter handlar om att få saker gjorda. Det handlar om att kunna planera studierna så att det som ska göras blir gjort. Det är krävande då det är så mycket självstudier, säger Katarina Perander-Norrgård, som skriver sin doktorsavhandling i pedagogik inom projektet.

Såväl i högstadiet som i gymnasiet satsar skolorna på studiehandledning och elevhandledning, och studiehandledarna har en central roll i gymnasiet. Men chocken på nästa nivå har man inte helt lyckats mota.

– Då vi började med projektet erbjöd vi kurser i studiefärdigheter på svenska till studerande vid alla fakulteter. Feedbacken var positiv och många studenter ansåg att kurserna borde vara obligatoriska för alla i början av studierna, så nu är de det vid vissa enheter, säger Monica Londen, universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet.

Luft i kalendern förrädiskt

Det finns gott om forskning kring vilka faktorer som påverkar studieframgången, som visar bland annat på just tidshanteringen som en nyckelfråga. En luftig kalender kan vara förrädisk då mängden litteratur som ska plöjas igenom är stor.

– Forskning vid Helsingfors universitet visar att de studerande som lyckas planera sina studier också trivs bättre med dem och känner sig mer motiverade, säger Londen.

Och vice versa.

– Då tidshanteringen och planeringen inte lyckas känner många sig misslyckade. På universitetsnivå finns inte längre någon som knackar en på axeln och påminner om saker som ska göras. Allt hänger helt på en själv, säger Perander-Norrgård.

Efter att den första chocken lagt sig har Ekelund lärt sig bedöma vad hon hinner med, hur mycket jobb som krävs och hur hon ska lägga upp studierna.

– Jag brukar göra upp ett studieschema och planera till exempel hur mycket jag ska läsa per dag för att hinna. Man kan också ställa upp delmål, och egna deadliner så man vet att man hinner med allt och arbetet inte hopar sig vissa dagar eller veckor.

Då hon har behövt hjälp med att lägga upp studierna och komma vidare har Ekelund gått på fördjupande studiehandledning.

– Många studiekamrater har varit förvånade över att det över huvud taget finns. Problemet är att det nog finns tjänster, men folk hittar inte dem. Det skulle vara bra att göra stödtjänsterna synliga, så att allt finns samlat och de är lätta att hitta.

Bakgrund spelar in

Ett av videoklippen handlar om föräldrastöd och riktar sig till föräldrar till studerande i gymnasiet. Forskning visar nämligen också att studier och utbildningsnivå ofta går i arv, och att uppmuntran hemifrån är viktigt.

– Projektet riktar sig också specifikt just till barn i familjer där föräldrarna inte har högskoleutbildning. Alla gymnasiestuderande ska känna att de kan studera vidare på högskola ifall det är det de vill. Bakgrunden ska inte påverka den här upplevelsen, säger Londen.

I intervjuer och enkäter med lärare och elever som gjorts inom projektet lyfter såväl lärare som elever upp föräldrarnas roll.

– Det är viktigt att de unga kan prata med föräldrarna, och det är ett stöd som också föräldrar som inte själva har universitetsutbildning kan ge. Det handlar om att uppmuntra, oavsett vad den unga vill bli, säger Londen.

– Många föräldrar tar ett steg tillbaka då den unga börjar gymnasiet. Men man kan stödja och hjälpa med till exempel tidshantering, även om man kanske inte klarar långa matematiken, säger Perander-Norrgård.

Precis som på många andra områden i livet är upplevelsen av den egna förmågan viktig, kanske avgörande. Det visar också forskningen.

– Om man inte tror att man klarar sig så är det lätt hänt att man inte ens försöker, konstaterar Perander-Norrgård.

Fakta

Studera smart ska dämpa chocken

Studera smart är ett forskningsprojekt om studiefärdigheter och högskoleförberedande åtgärder.

Meningen är att stödja gymnasiestuderande i deras studier och underlätta övergången till akademiska studier. Ett mål är också att stödja studerande från studieovana hem.

Projektet har bland annat producerat fem videoklipp för blivande och nya universitetsstuderande och deras föräldrar. Klippen handlar om bland annat tidshantering, studiefärdigheter, föräldrastöd och medier och lärande. Dem hittar du här.

Studera smart är ett samarbete mellan pedagogiska fakulteten och Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och finansieras av Svenska kulturfonden inom fondens specialprogram för gymnasiet.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33