Återvunnen gödsel löser knepiga problem

Bild: Mostphoto

Också på EU-nivå har man börjat inse att tillgången till mineralfosfor, som konstgödsel innehåller, är begränsad och noterat de problem som överskott av stallgödsel medför.

Finland och hela EU har siktet inställt på en hållbar matproduktion som bygger på cirkulär ekonomi och ger hela befolkningen säker tillgång till en bra kost. För att vi ska uppnå målet måste vi i stället för konstgödsel börja använda allt mer återvinningsgödselfabrikat framställda av inhemska biomassor.

Vårt nuvarande matsystem har stora risker såsom matproduktionens beroende av konstgödsel och importerad energi. Växtodlings- och husdjursgårdarna ligger dessutom i olika delar av landet vilket gör att jordbrukets restprodukter koncentreras på vissa ställen, medan andra lider på brist av näringsämnen. Klimatförändringen är också en utmaning.

Att vara så självförsörjande på näringsämnen som möjligt är en lösning på dessa svåra problem. Idén går ut på att näringsämnen som är nödvändiga för växttillväxten och som finns med i matproduktionen ska följa hela kretsomloppet, inte släppas i väg. Denna idé förverkligas när det gäller traditionell kompostering och lämplig spridning av stallgödsel. Under detta decennium har man satsat stort på forskning och åtgärder som ska hjälpa växter att ta upp alla näringsämnen så att de inte kommer ut i vattendrag eller atmosfären.

Den traditionella konstgödseln framställs av sinande eller energikrävande råvaror. I matproduktionens olika faser uppstår samtidigt restprodukter som innehåller näringar som lämpar sig för gödsling eller som kan ersätta konstgödsel. Därför ska till exempel överskott av stallgödsel och vall samt bioavfall på ett effektivare sätt processeras och omvandlas till trygga och användbara återvinningsgödselfabrikat. Då blir det också enklare att transportera dem till ställen där de behövs.

Biomassor och restprodukter som i varje fall ska ha en deponeringsplats är värda att tillvaratas så effektivt som möjligt. Bifraktioner ska användas på ett sätt som ger så stort mervärde som möjligt.

Kommunalt avloppsslam innehåller näringsämnen, men det är inte problemfritt att använda det. Användningen av avloppsslam som gödselmedel har på sistone väckt livlig diskussion och stort motstånd på grund av slammets skadliga ämnen. Avloppsslam används emellertid bara i vissa få återvinningsgödselfabrikat. Användningen är också mycket noggrant reglerad. När det gäller att använda slam i grönbygge är bestämmelserna inte lika stränga som när det gäller åkerodling. Miljö- och säkerhetsfrågorna ska dock vara i skick även då.

I fortsättningen måste vi utveckla avancerade processeringsmetoder för att kunna separera viktiga näringsämnen från slammet och återvinna ämnena på ett mer säkert sätt än i dag. Forskning och utveckling sker bland annat inom regeringens spetsprojekt som gäller cirkulär ekonomi. Våra val syns i avloppsslammet och därför ska vi alla tänka på den egna vardagen och försöka minska belastningen av kemikalier, läkemedel och mikroplaster.

Också på EU-nivå har man börjat inse att tillgången till mineralfosfor, som konstgödsel innehåller, är begränsad och noterat de problem som överskott av stallgödsel medför. EU-lagstiftningen om gödselmedel som snart ska reformeras har målet att få återvunna näringsämnen på samma nivå med konstgödsel när det gäller användbarheten och effekterna.

De näringshaltiga material som är lämpliga för återvinning innehåller ofta också organiskt material som förbättrar jordens avkastningsförmåga och ökar halten kol i marken. Det här är viktigt med tanke på såväl klimatbekämpningen som klimatanpassningen. Konstgödsel saknar denna egenskap. EU-lagstiftningen gör också sådana produkter möjliga som innehåller både återvunna näringsämnen och konstgödsel. Då är det möjligt att förena de återvunna produkternas och konstgödselns nyttiga egenskaper på ett optimalt sätt.

Både för matsäkerhetens och affärspotentialens skull lönar det sig för Finland att främja användningen av inhemsk energi och återvinningen av näringsämnen. Det finns en global efterfrågan på återvunna näringsämnen och logistiken för dem.

Vi är ändå tvungna att övergå till återvunna näringsämnen. Om vi vill hålla jämna steg med utvecklingen kan vi inte bara sitta och vänta utan måste ta emot utmaningen och främja inhemsk, självständig och trygg matproduktion. Det gagnar oss alla.

Jaana Husu-Kallio kanslichef, Jord- och skogsbruksministeriet

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42