Återuppväcker barndomens förundran

Kvanthopp-redaktören Marcus Rosenlunds bok om vädret är en populärvetenskaplig skattkista som ger betydligt mer än vad själva titeln utlovar. Rosenlund följer trådarna som går från vulkanutbrott i Indonesien till slagfält och målningar i Europa, från mongolernas erövringar till människans och urhästens gemensamma början för 50 miljoner år sedan.

SAKPROSA

Marcus Rosenlund

Väder som förändrade världen

Schildts & Söderströms 2018

Populärvetenskapens första utmaning är att väcka människors förundran inför universum. Det är själva förutsättningen för att populärvetenskapen ska kunna bli just populär. Vetenskapsjournalisten Marcus Rosenlund är mycket skicklig på detta och i sin nya bok Väder som förändrade världen gör han det bland annat genom att återvända till sin egen barndoms förundran, inför till exempel de stora "jättekasten" och skärgårdens släta klippor. Det är lätt av bli smittad och få sin egen barnaförundran återupplivad när Rosenlund kontemplerar över det oväsen som måste ha ljudit när isen formade vår i dag så tysta och lugna kust:

"Vilket fantastiskt, enormt, öronbedövande oljud här måste ha rått då, ett dovt, nästan seismiskt muller och malandet av is mot sten."

Skattkista

Överlag innehåller boken mycket sådant som få reflekterar och fascineras över efter skolåldern, som mammutar, vulkaner och utdöda civilisationer. I Rosenlunds fördjupade behandling, uppdaterad med de senaste forskningsresultaten, blir sådana ämnen minst lika fascinerande som när man första gången hörde talas om dem. Här finns också mycket fascinerande kuriosa, som i kapitlet om den dränkta staden Rungholt i Slesvig eller i kapitlet om Doggerland, den en gång grönskande landmassan mellan England och Danmark som sedan 8 000 år tillbaka är nedsänkt i Nordhavet. Rosenlunds bok är en populärvetenskaplig skattkista som ger betydligt mer än vad själva titeln utlovar.

För många är Rosenlund bekant genom vetenskapsprogrammet Kvanthopp i Radio Vega, som han har gjort sedan 2005. Efter tio år av vetenskaplig folkbildning belönades Rosenlund med Topeliuspriset för "sin förmåga att göra vetenskapsjournalistik både intressant och underhållande". Prismotiveringen håller också i högsta grad för denna bok, och Rosenlund lyckas förmedla bokens gedigna kunskapsinnehåll genom medryckande berättande som sällan känns forcerat.

Mera detektivroman än fantasy

Narrativen är mer som en detektivroman än som fantasy. Bit för bit klarnar helhetsbilden, och ord läggs till ord i kunskapens stora korsord. Det blir sällan spretigt trots de många ämnena och trådarna som samsas i boken. Allt hänger ihop. Rosenlund följer trådarna som går från vulkanutbrott i Indonesien till slagfält och målningar i Europa, från mongolernas erövringar till människans och urhästens gemensamma början för 50 miljoner år sedan.

Genom resor i en föreställd tidsmaskin tar Rosenlund med oss till ödesmättade händelser i jordklotets och mänsklighetens turbulenta historia. Dessutom får vi förklaringar till varför dessa saker händer, ofta förklaringar som kräver ett globalt perspektiv och ett tvärvetenskapligt pusslande. En övergripande lärdom är att gynnsamt klimat ger samhällelig stabilitet och ogynnsamt klimat, det vill säga ett klimat med för mycket eller före lite vatten, hänger ihop med samhälleligt sönderfall (Rom) eller drastisk samhällelig omvandling (franska revolutionen).

Rosenlund förhåller sig uppfriskande respektlöst mot historien, och beskriver exempelvis trettioåriga kriget som "ett ändlöst krogslagsmål på nationsnivå". Den personligt präglade och lite uppkäftiga tonen är oftast uppfriskande. Dock ger Rosenlund väl ofta efter för impulsen att föra in ordvitsar i texten. Strävan att inkludera läsaren leder också ibland till så mycket upprepningar att det stör flödet och ställer sig i vägen för berättandet.

Flykten en röd tråd

Här och där för Rosenlund in små kopplingar till samtiden och inlägg i samtida frågor. Angående relationen mellan årets heta och skogsbrandstäta sommar och den globala uppvärmningen kommenterar han:

"Det skulle vara lätt att skylla på den globala uppvärmningen, men det går fortfarande inte att med säkerhet koppla en enskild sommars väder till klimatförändringen. Däremot är det ett faktum att sannolikheten för den här sortens somrar kommer att bli allt större."

I ett debattklimat som är lika överhettat som planeten behövs sådana påminnelser om vad vi vet och vad vi inte vet. Rosenlund gör också kopplingar mellan Mellanöstern i dag och Europa under lilla istiden 1300–1850, då en tredjedel av finländarna svalt ihjäl inom loppet av några år på 1690-talet och irländarna under 1800-talet svalt och flydde i miljontals. Även kriget i Syrien, påminner Rosenlund, har enligt flera studier sin bakgrund i torka och ett jordbruk som inte klarar av befolkningsökningen. Se inte ned på en flykting, manar Rosenlund, och påminner om att flykten till något bättre är en röd tråd genom mänsklighetens historia:

"Då förutsättningarna för vår överlevnad hotas, till exempel på grund av torka eller kyla, faller vi tillbaka på våra uråldriga nomadiska instinkter. [...] Så vi går. Och vi finner något bättre. Vi kommer på lösningar."

Rosenlund hämtar en försiktig optimism ur människans bevisliga anpassningsbarhet.

Hur kan vi då veta vad det var för temperatur och klimat på jorden under tidigare perioder, innan mätningarna började på 1800-talet och i förhistorisk och förmänsklig tid? Rosenlund nämner den indirekta så kallade proxydatan, analyser av is och havsbotten, som används för att fastställa sådant, men jag saknar mera ingående förklaringar av hur det faktiskt går till. Resultaten från denna forskning är intressanta, men det vore minst lika intressant att få en djupare inblick i den vetenskapliga processen. Kanske är det något att hoppas på i en eventuell uppföljare.

Fredrik Österblom

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42