Återhämtning från krisen förutsätter att EU också satsar på grundläggande frågor

Krisen har också aktualiserat hur sköra de globala leveranskedjorna är och hur beroende Europa är av strategiska produkter och råvaror som kommer från andra länder. Det är förnuftigt att granska detta.

Coronapandemin ser inte ut att ge sig. I många europeiska länder har utvecklingen under de senaste veckorna på nytt gått i en dystrare riktning. Krisen har allvarliga följder för ekonomin och sysselsättningen. Både nationellt och på EU-nivå gör man sitt bästa för att motarbeta de negativa effekterna. Om EU:s parlament och råd under de närmaste veckorna kan nå samstämmighet om detaljerna kommer EU under de kommande åren att ha en extra pengakista av aldrig tidigare skådad storlek som ska hjälpa ekonomierna i medlemsstaterna att få fast mark under fötterna. För att kunna dra långsiktig nytta av dessa medel borde de investeras i nya projekt som driver Europa mot en utsläppsfri tillväxt.

Utöver återhämtningsfonden har kommissionen också agerat på andra sätt för att lindra krisens effekter. Bland de aktioner som fått mindre uppmärksamhet kan nämnas flera undantag från EU-direktiven som började användas redan i våras. Genom att tillfälligt lätta på gemensamma spelregler försöker kommissionen ge medlemsstaterna mer rörelsefrihet att stödja medborgare och företag som tagit skada av krisen. Medlemsstaterna har till exempel fått rätt att öka den offentliga skuldbördan över de 60 procent som tillåts i normala fall och de har fått rätt att kapitalisera företag som råkat i trubbel.

Det här har behövts i dessa krisförhållanden och också Finland har dragit nytta av detta. På längre sikt kan emellertid inte den europeiska industrins konkurrenskraft grunda sig på stöd och begränsningar. Den inre marknaden har varit nyckeln till EU:s välstånd och också Finland har gynnats av den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital.

Parallellt med EU:s återhämtningsplaner skulle vi också behöva en rejäl satsning på att nedmontera de hinder och orättvisor som ännu finns på den inre marknaden samt avlägsna de ökade rörlighetsbegränsningarna som krisen fört med sig. Jag menar inte bara de problem som företagen stött på, såsom gränsformaliteter; det är synnerligen viktigt att till exempel studenters och forskares rörlighet återgår till det normala. För Erasmusgenerationen har det varit enkelt och naturligt att studera och arbeta utomlands. Coronan ska inte få resultera i att detta på nytt blir ett privilegium för endast ett fåtal.

Krisen har också aktualiserat hur sköra de globala leveranskedjorna är och hur beroende Europa är av strategiska produkter och råvaror som kommer från andra länder. Det är förnuftigt att granska detta. Europa får inte vara för blåögt när det till exempel gäller strategiska investeringar. Man måste emellertid se till att det inte blir ett självändamål att skydda sig.

Produktion och arbetstillfällen kan inte beordras till Europa, utan de lockas hit av gynnsamma och konkurrenskraftiga verksamhetsbetingelser. Vid sidan av den inre marknaden har vi ett trumfkort i form av kompetent, högutbildad arbetskraft, god administration och uppmuntrande reglering samt en ren miljö. Jag är av den bestämda åsikten att det skapas fler europeiska framgångssagor genom investeringar på dessa områden än genom satsningar på statsledda flaggskeppsföretag. Med en aktiv handelspolitik öppnas nya marknader för europeiska produkter och tjänster. Också när det multilaterala handelssystemet utvecklas spelar EU en nyckelroll.

Europa får inte vända sig inåt i det här skedet. Det är viktigt med återhämtning och stöd åt dem som befinner sig i en hopplös situation, men parallellt med detta borde det också satsas på utveckling av verksamhetsbetingelser så att de effektivt främjar hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Vi måste ta hand om den inre marknaden och dess fria konkurrens – de flexibla lösningar som tagits i bruk på grund av krisen får inte bli permanenta och industripolitiken får inte resa några skyddsmurar runt sig. Det här är bästa metoden att skapa nya arbetstillfällen, också i Finland.

Sture Fjäder, ordförande, Akava

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning