Asylrätten har respekterats: även de som inte hade skäl fick söka asyl

Bild: Wilfred Hildonen

Det händer alltför ofta att flyktingarna av godhjärtade, icke insatta människor ingjuts falskt hopp och besvikelsen och chocken blir för stor när ett avslag kommer.

Merete Mazzarella skriver (HBL 21.1) i sin "Rapport från vår gemensamma ansvarskris" om det hon kallar "flyktingkrisen" och om "européers nationella egoism". Flyktingkris? Ja. Men majoriteten som kom var ekonomiska migranter.

Den 28 januari 2016, efter att ett mycket stort antal människor från utomeuropeiska länder tagit sig in i Europa, sa EU-kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, i en intervju i Dagens Industri (Ekonomiska skäl dominerar asylansökningarna): "Över hälften av alla asylsökande inom EU har ekonomiska motiv och därmed ingen rätt till asyl. Det handlar om 60 procent av alla flyktingar. Det är människor som man kan anta inte har en enda anledning att ansöka om flyktingstatus."

President Sauli Niinistö konstaterade redan den 19 januari 2016 att: "Den här situationen, som börjar påminna om en folkvandring, har skapat mycket diskussion inom regeringen. Vi har noterat att det har anlänt människor från nästan 30 länder till Finland. Då är det helt klart att vi inte talar om en flyttrörelse som orsakats av krigssituationen i Syrien eller Irak."

Mazzarella skriver att Finland "bara" fick ta emot drygt 32 000 asylsökande och att Tyskland tog emot en miljon och Sverige 163 000 asylsökande 2015. Och om att klimatet hårdnade efterhand.

Ja, klimatet hårdnade. Sverige har bara de senaste fem åren (2012–2016) beviljat uppehållstillstånd åt cirka 272 000 asylsökande och anhöriga. Att klimatet hårdnat är en direkt följd av att bostäder, skolor, sjukvård etcetera inte räcker till för alla och att kostnaderna är enorma. Dessutom är det i dag vardagsmat med dödsskjutningar, granatattacker, grova gruppvåldtäkter, rån av gamla och numera också av barn. Gängkriminaliteten är utom all kontroll. Liksom segregationen, parallellsamhällen, otryggheten, rädslan för framtiden.

Antalet som sökte asyl i Finland med bara 5,5 miljoner invånare var 2015 tio gånger större än tidigare år. Långt ifrån alla hade asylskäl, 32 477 människor, varav många chansade i det kaos som rådde. Det medförde en stor arbetsbörda och stora kostnader för asylprövning, boende, dagersättning, sjukvård med mera under den tid de som inte hade asylskäl vistades i landet. Detta skriver Mazzarella ingenting om.

Att, som Mazzarella gör, säga att myndigheterna har tolkat asylrätten snävt och försökt kringgå den är märkligt. Asylrätten har till 100 procent respekterats: alla, även de som inte hade skäl, fick söka asyl. Och att säga att först Migri och sedan förvaltningsdomstolen skulle ha försökt kringgå asylrätten, antyder att de skulle ha varit i maskopi och inte två separata institutioner som fattat egna, självständiga beslut.

Alla fakta måste tas i beaktande om man som Mazzarella seriöst vill grunna på frågan vad Finlands och EU:s asylpolitik gör med oss medborgare och om inte också vi tagit skada när det är självklart att de asylsökande farit illa. Medborgarna är betjänta av en så objektiv rapportering och information som möjligt och av att utlänningslag och ratificerade konventioner följs. Saklig och korrekt information gynnar också de asylsökande. Det händer alltför ofta att de av godhjärtade, icke insatta människor ingjuts falskt hopp och besvikelsen och chocken blir för stor när ett avslag kommer. Den typen av agerande, som är mycket vanligt åtminstone i Sverige, är förödande för dem som sökt asyl. De måste få tydlig information om att det är Migri och förvaltningsdomstolen som prövar deras ansökningar och att dessa slutliga beslut är vad som gäller.

Mazzarella reflekterar över "flyktingkonventionen" (1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning), att den inte är hållbar i dag, att den är skriven för helt andra förhållanden. Det har hon helt rätt i. Därför höjs nu röster om att den ska ersättas av en ny, relevantare konvention än den som skrevs för 67 år sedan för att ge skydd åt flyktingar efter andra världskrigets händelser.

För att minska den polarisering mellan "flyktingkritiska" och "flyktingvänliga" som Mazzarella talar om ser jag som en framkomlig väg att rapporteringen och informationen i de här för landet och folket så viktiga frågorna är så saklig och korrekt som möjligt och att, för undvikande av kaos, de lagar som reglerar invandringen följs. Även om man inte tycker om dem i alla delar.

Merit Wager asylombud i 14 år i Sverige och med erfarenhet inom asyl- och migrationsområdet sedan 1995, Stockholm, Sverige

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning