Asylprocessen under lupp

Inrikesminister Kaj Mykkänen (Saml).Bild: Lehtikuva/Roni Rekomaa

Efter kritik mot asylprocessen från flera olika håll har Migrationsverket i snabb takt gjort en intern utredning. Det krävs mera granskning av alla delar av processen.

Det är inrikesminister Kaj Mykkänen (Saml) som har bett om den interna utredningen och den har gjorts med en ytterst stram tidtabell, på några månader. Enligt utredningen uppfyller asylprocesserna i huvudsak de kriterier som ställs i lagen.

Tolkningen och tolken har stor betydelse. Hur väl tolken behärskar finska eller svenska är bara en aspekt, en annan är hur öppet den asylsökande vågar berätta om sina skäl för tolken.

En slumpmässig granskning av 30 asylsamtal och tolkens insats i dem pekar på brister. I de granskade fallen har de inte haft avgörande betydelse, men de har påverkat helhetsbilden av den asylsökande och inte gett rätt uppfattning om den asylsökandes egen förmåga att berätta om sitt behov av skydd. I ett av fallen gav tolkningen inte rätt uppfattning om den asylsökandes kunskaper om kristendomen, vilket har betydelse eftersom hen hade konverterat. I ett annat fall dolde tolkningen att den asylsökande hade uppenbara mentala problem.

Dessutom togs ett stickprov med minst ett asylbeslut 2017 från varje handläggare och vissa fel och brister upptäcktes. Inte heller de här felen har enligt Migris utredning haft avgörande betydelse för asylbeslutet.

Utredningen sammanfattas i 28 rekommendationer om förbättringar i processens olika skeden.

Det är utmärkt att den här snabbutredningen har gjorts och sättet att offentliggöra den var också bra. Inrikesministeriet ordnade ett seminarium och inbjöd representanter för bland annat FN:s flyktingorganisation UNHCR, Amnesty, Flyktingrådgivningen och Diskrimineringsombudsmannen att kommentera.

De fäste uppmärksamhet vid att det handlar om en ytlig utredning och efterlyste mera och grundligare genomgångar. Det föreslås också i utredningen. Amnestys Niina Laajapuro efterlyste information om dem som under 2015–16 fått ett negativt beslut och avvisats. Här finns sannolikt fall där de mänskliga rättigheterna inte har uppfyllts.

Utredningen har inte alls behandlat situationen för asylsökande barn. Biträdande justitieombudsmannen Maija Sakslin påpekade nyligen att barn bör få egna bedömningar och egna beslut. Barnkonventionen kräver att barn alltid i första hand betraktas som barn och att alla avgöranden ska utgå från barns rättigheter.

Ett annat problem är att särskilt sårbara personer inte alltid identifieras. Det gäller personer som av olika orsaker har traumatiserats och har sådana psykiska problem att de borde uppmärksammas och behandlas i enlighet med det.

Ytterligare ett problemkomplex, som inte ingår i Migris och Inrikesministeriets ansvarsområde men ändå behandlades på seminariet, är den juridiska rådgivningen och rättshjälpen för de asylsökande. Reglerna skärptes 2016. En följd är att alla asylsökande inte har rätt till ett rättsligt biträde under asylsamtalet. Thomas Bergman från UNHCR påpekade att alla vinner på att de asylsökande får rättshjälp redan i början av processen. Så är det fortfarande i Sverige och på Island.

Justitieministeriet utreder nu konsekvenserna av de stramare reglerna för rättshjälp, men arbetet blir klart först i slutet av året. Diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä påpekade att hon inte har stött på ett enda positivt omdöme om åtstramningen. Försämringarna har varit så många att deras samverkan måste utvärderas. Frågan om hur de som konkret har drabbats av sämre rättshjälp och avvisats ställdes, men fick inget svar.

Många av de asylsökande som har fått avslag har överklagat beslutet och en del har lämnat in en ny ansökan. Det är av största vikt att den nya processen är grundlig.

Det är positivt att Migri har intagit en öppnare attityd till samarbete med övriga aktörer inom flyktingarbetet.

Läs mer om Åbo Akademis, Åbo universitets och DO:s pilotforskning och flyktingpolitiken.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00