HBL-serie, del 24: Arvo Ylppö tog hand om barnen

Bild: Ulla Donner

Spänningen var stor i familjen Alanko i Ylistaro när årsskiftet 1938 närmade sig. Frun i huset skulle föda och den nervösa fadern Arvo föreslog barnmorskan att man för säkerhets skull skulle fastslå den första januari som födelsedag. För i så fall var familjen Alanko berättigad till moderskapsförpackning.

=========

SERIE: Journalisten och författaren Staffan Bruun har dykt in i Finlands historia och botaniserat fram 50 fenomen, händelser och personer som var viktiga när vårt land formades. Han har också rangordnat händelserna och skeendena. Serien pågår under hela året och kulminerar den 6 december, dagen då Finland fyller 100 år. Då "avslöjar" vi vad som har format hundraåringen mest.

De tjugo första delarna hittar du som två läspaket på appen HBL 365 under Tidningar/Bilagor. De följande delarna hittar du i slutet av den här artikeln.

========

Pappa Arvo hade verkligen fog för sin nervositet den där nyårsaftonen 1938. Han hade åkt efter barnmorskan med häst och släde och nu tickade klockan mot tolv samtidigt som ljuden från sängkammaren avslöjade att förlossningen är i full gång.

Sonen Raimo föddes en minut in på det nya året. Det betydde att far i huset kunde cykla till kyrkbyn och lösa ut en låda som innehöll tvättfat i emalj, tvål och handdukar värda 450 mark (14,40 euro i dagens penningvärde). Det var sannolikt den första kommunala moderskapsförpackningen i Finland. Lagen som gav mindre bemedlade familjer rätt till en förpackning trädde i kraft den första januari 1938.

– Pappa brukade säga att förpackningen verkligen kom till nytta, det var en betydande peng och en betydande hjälp, berättar Raimo Alanko intervjuad av Helsingin Sanomat.

Moderskapsförpackningen är ingalunda en finländsk uppfinning, men det var här idén utvecklades och förädlades så att den redan 1949 omfattade alla familjer.

När Arvo Ylppö praktiserade som barnläkare i Tyskland under första världskriget kom han i kontakt med den tyska moderskapsförpackningen. Han återvände 1920 till Finland och lyckades snabbt genomdriva förmånen också här.

De första hundra korgarna med kläder för nyfödda började 1922 delas ut i Fredrikshamn av Mannerheims barnskyddsförbund. I försändelsen ingick två omgångar kläder. När barnen vuxit återlämnades kläderna som efter tvätt och lagning delades ut till följande familj. Efter ett år fanns klädkorgar till utdelning i 28 av barnskyddsförbundets lokalavdelningar, efter fem år delade redan 180 avdelningar ut kläder.

Lagen 1938 förband kommunerna att dela ut moderskapsförpackningar till alla mindre bemedlade familjer. 1949 kom förmånen att gälla alla familjer. I många decennier var detta unikt för Finland, först på senare år har man i 30 andra länder börjat följa den finska modellen.

Aktiva kvinnor

Omvårdnaden om barnen har en betydligt längre historia. Fruntimmersföreningen i Helsingfors grundades 1848 och hade enligt stadgarna som huvuduppgift att "hafwa en christelig omwårdnad om qwinnor och barn af den fattigare folkklassen i staden". Verksamheten innebar att föreningen inackorderade föräldralösa och fattiga barn i "goda familjer" parallellt med att barnhem grundades. Fruntimmersföreningen var så förutseende att man redan 1861 grundade Helsingfors första daghem.

"Barnkrubban var öppen från klockan sju på morgonen till klockan åtta på kvällen och sköttes av mamsellerna Lindros och Martin. För barnen betalades en avgift på två kopek om dagen, men barn till mycket fattiga föräldrar mottogs t.o.m. gratis. Föreningen hade tänkt sig att med barnkrubban göra både fattiga mödrar och barnen en tjänst. Mödrarna skulle ha det lättare att gå ut i arbete om de inte behövde lämna små barn att vaktas av äldre syskon eller av katten", skriver Alexandra Ramsay i sin doktorsavhandling om fruntimmersföreningen.

Barnkrubban måste snabbt stänga, för det visade sig att barnen inte kunde transporteras fram och tillbaka vintertid då de saknade varma kläder. I stället öppnades ett riktigt barnhem.

En av eldsjälarna i fruntimmersföreningen var Aurora Karamzin som efter att ha blivit änka slog sig ner i Helsingfors i Villa Hagasund (nuvarande stadsmuseet) 1854 och inledde en omfattande hjälpverksamhet. Hon finansierade barn- och ålderdomshem, skolor och soppkök. Hon var också med om att grunda Helsingfors diakonissanstalt.

Barnläkaren

Den som betytt mest för barnens välmående i Finland är utan tvekan Arvo Ylppö. Denna man som blev 104 år gammal studerade medicin både i Helsingfors och i Tyskland. Det var handledaren i universitetet i Göttingen, professor Leo Langstein, som uppmuntrade unge Ylppö att specialisera sig på barn. Vid tiden för första världskrigets utbrott hade man redan i både Darmstadt och Berlin grundat specialsjukhus för mödrar och spädbarn.

Under sin tid på Kaiserin Auguste Victoria Haus zur Bekämpfung der Säuglingssterblichkeit im Deutschen Reiche (Kejsarinnan Auguste Victorias institut för bekämpning av spädbarnsdöden i Tyska riket) lärde sig Arvo Ylppö tala tyska med Berlindialekt för att vinna patienternas förtroende. Mycket snabbt krävde mödrarna att deras barn skulle undersökas av "der kleine Berliner", den lilla berlinaren. Ylppö var mycket kortväxt, själv antog han att det bidrog till att barnpatienter litade på honom, de identifierade sig med den lille läkaren.

Ylppö stannade i Tyskland hela kriget. När han återvände till Finland 1920 mötte han ett land i misär, 13,5 procent av spädbarnen dog varje år. Tillsammans med Sophie Mannerheim (syster till marskalken) och en handfull andra eldsjälar grundade man Mannerheims barnskyddsförbund som efter tysk modell började bygga upp ett system för barnrådgivning och moderskapsförpackningar. Ylppö skulle fungera som förbundets ordförande fram till 1960.

Den första rådgivningen öppnade i Barnets borgs källare där en läkare och en sjuksköterska höll jour. Mödrar med barn fick kostnadsfritt komma på besök och få råd. På den här tiden låg Helsingfors enda barnsjukhus i en träbyggnad på Fabriksgatan invid gamla Barnmorskeinstitutet på en tomt som numera tagits över av Rysslands ambassad.

Rådgivningen blev snabbt populär och lockade mödrar från hela Helsingfors, men många arbetarkvinnor måste komma på besök i hemlighet. Barnskyddsförbundet som fått namn efter den vita generalen väckte stor misstänksamhet hos slagna röda. Ändå koncentrerade sig förbundet främst på industristäder och arbetarbefolkningen då nya rådgivningar i snabb takt öppnades över hela landet.

I glesbygden skapades nätverk för att följa upp barnens utveckling. Kunde inte mor och barn komma till rådgivningen gjorde man tvärtom. Hälsovårdare skidade, cyklade, rodde och red för att komma fram till öde stugor utan vägförbindelse.

Barnets borg utvecklades nu till ett specialsjukhhus för barn. Redan 1918 hade Sophie Mannerheim med modell från England startat det första sjukhuset i Berghäll som var öppet för ensamstående mödrar med deras barn. Mannerheims barnskyddsförbund tog efter grundandet över förvaltningen av Barnets borg.

På 1930-talet började man planera för ett stort och modernt barnsjukhus. Men eftersom budgetmedel var omöjliga att få loss startade man en medborgarinsamling, låter det bekant? Kriget avbröt arbetet, men 1947 kunde äntligen det nya Barnets borg öppna i ändan på Linnankoskigatan i Tölö.

Förutom att Arvo Ylppö var eldsjälen bakom barnsjukhuset utförde han också banbrytande forskning om prematurer. Ylppös forskning visade att prematurer ofta dog i sjukdomar som skulle gå att bota, tidigare hade man utgått ifrån att den som föds för tidigt ofta dog av allmän svaghet. På 1950-talet överlevde bara varannan prematur.

Hederstiteln arkiater beviljas en uppskattad och ansedd läkare åt gången. Arvo Ylppö blev Finlands fjärde arkiater 1952 och bar titeln i 40 år. Han var också med om att grunda företaget Orion för att garantera tillgång på inhemska mediciner.

Fakta

Föregångsland

Lagen om moderskapsförpackningar trädde i kraft 1938 och gällde alla mödrar från 1949.

Mannerheims barnskyddsförbund grundade den första moderskapsrådgivningen 1922, tjugo år senare fanns 300 över hela landet.

Arvo Ylppö född 1887, död 1992.

Därför 27:e plats

Oräkneliga är de barn som räddats till livet, eller som fått en bättre start i livet, tack vare barnrådgivningen och moderskapsförpackningarna. Många personer har bidragit till att göra Finland till ett föregångsland för barnskötsel, men ingen lika mycket som Arvo Ylppö. Skuggsidan är att Finland ligger högt i europeisk statistik för familjevåld.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00