Årtiondets största skogsbrand i Kalajoki – hundrafalt större än genomsnittet

Drygt 300 hektar har brunnit i Kalajoki sedan i måndags. Också 1970 drabbades Kalajoki av en stor skogsbrand, då brann hela 1 600 hektar. Bild: Glenn Hägg/Lehtikuva

Stora skogsbränder som den i Kalajoki är ovanliga i Finland på grund av bland annat skogsvården i landet. Men stora bränder har ändå förekommit, bland annat drabbades Kalajoki också 1970.

En ovanligt stor skogsbrand har härjat i Kalajoki ända sedan i måndags. Räddningshjälp har skickats från runtom i landet, och hundratals personer arbetar med att hålla branden under kontroll.

Enligt räddningsledare Jarmo Haapanen brinner cirka 300 hektar. I början av veckan omfattade branden omkring 70 hektar, men till följd av hårda vindar har elden kunnat breda ut sig.

Yrjö Niskanen, expert på projektförvaltning vid Skogscentralen, säger att det i Finland är ovanligt med skogsbränder som uppgår till tiotals eller hundratals hektar.

Generellt är det rätt ovanligt med skogsbränder i Finland, säger han. Den här frågan blev speciellt aktuell sommaren 2018 då skogsbränder härjade på många andra håll i världen till exempel i Sverige och USA.

–  Finland drabbas ändå av cirka 1 000 skogsbränder varje år. Men de är i medeltal cirka en halv hektar stora, säger Niskanen.

Rikligt med skogsvägar

Ännu på 1950-talet var medelstorleken på bränderna över 10 hektar, enligt Niskanen. År 1970 var Kalajoki också drabbat av en stor skogsbrand vars mått uppgick till hela 1 600 hektar.

Men den senaste stora branden i skog och mark som Niskanen kommer ihåg är skogsbranden i kommunen Pyhäranta i Egentliga Finland 2018. Då brann ett område på cirka 80 hektar.

Enligt Niskanen finns det ett flertal orsaker till att Finland mer sällan drabbas av stora skogsbränder. En orsak är det omfattande skogsvägnätet, som dels innebär att räddningsverket kan ta sig fram snabbare, dels hindrar brandutvecklingen.

–  De stora skogsbränderna koncentreras därför oftast till norra Finland eftersom vägnätet inte är lika utbrett där, säger Niskanen.

Niskanen säger också att den finländska skogsvården bidrar till färre bränder. En stor del av landets skogar ägs av privata skogsägare och skogsområdena är mycket fragmenterade.

Meteorologiska institutet bedömer dessutom terrängens brandkänslighet och kan varna allmänheten och brandmyndigheterna för skogs- eller gräsbränder.

–  Om alla skulle följa de riktlinjer som Meteorologiska institutet ger skulle risken för bränder vara ännu mindre, säger Niskanen.

Under åren 1952-1960 var det genomsnittliga antalet skogsbränder i Finland 514. Den genomsnittliga arealen per skogsbrand var 11,2 hektar.

Under åren 1961-1970 var det genomsnittliga antalet skogsbränder i Finland 487. Den genomsnittliga arealen per skogsbrand var 2,8 hektar.

Under åren 1971-1980 var det genomsnittliga antalet skogsbränder i Finland 559. Den genomsnittliga arealen per skogsbrand var 1,3 hektar.

Under åren 1981-1990 var det genomsnittliga antalet skogsbränder i Finland 471. Den genomsnittliga arealen per skogsbrand var 0,7 hektar.

Under åren 1991-2000 var det genomsnittliga antalet skogsbränder i Finland 915. Den genomsnittliga arealen per skogsbrand var 0,6 hektar.

Under åren 2001-2011 var det genomsnittliga antalet skogsbränder i Finland 1 470. Den genomsnittliga arealen per skogsbrand var 0,4 hektar.

Under åren 2012-2018 var det genomsnittliga antalet skogsbränder i Finland 1 161. Den genomsnittliga arealen per skogsbrand var 0,32 hektar.

Källa: Skogsforskningsinstitutet

Vi "krattar" skogen

I samband med de mycket allvarliga skogsbränderna i Kalifornien 2018 gjorde sig finländarna lustiga över USA:s före detta president Donald Trumps uttalande om att man i Finland "krattar" skogen. Uttalandet rörde sig antagligen om ett missförstånd, men i stort sett hade Trump rätt.

– I Finland har vi relativt prydliga skogar till följd av röjning och gallring. Det betyder att bränderna sprider sig långsammare, och att släckningsarbetet underlättas, säger Niskanen.

En brand som utvecklats till en så kallad toppbrand, alltså där branden sprids från trädtopp till trädtopp, är svårare att bekämpa. Men enligt Niskanen är det inte heller vanligt i Finland, eftersom skogsområdena är så splittrade att branden har svårt att sprida sig på det sättet.

–  Branden stiger också snabbare till trädtopparna om skogen har många skikt av vegetation.

Niskanen säger att det är en naturlig följd att bränder i terrängen blir vanligare i och med att torka blir vanligare. I en stor skogsbrand kan det leda till att röken bidrar till större fara.

–  I Kalajoki stannade röken inte nära markytan, och utgjorde inte en fara för någon.

Stor ekonomisk förlust

Niskanen säger att en skogsbrand är en stor förlust för markägaren. Trots att ett träd fortfarande står upp efter branden är det oanvändbart.

–  Även om det ser ut som att trädet klarat sig oskatt duger det inte till industrin om det finns sot och kol på barken. Sotet och kolet smutsar ner maskinerna och är mycket skadligt för processen.

–  Skog som härjats av bränder blir lätt ekonomiskt värdelösa, säger Niskanen.

Mer än 75 procent av Finlands landyta är täckt av skog.

Arealen skogmark i Finland uppgår till 23 miljoner hektar.

60 procent av Finlands skog är privatägd, 26 procent ägs av staten och 9 procent av företag.

Källa: Jord- och skogsbruksministeriet

1959 brann cirka 1 700 hektar i Storå-Honkajoki i Södra Österbotten.

1960 brann cirka 120 000 hektar i Tuntsa i Lappland (varav 15-20 000 på finsk mark)

1969 brann cirka 600 hektar i Rantsila i Norra Österbotten.

1969 brann cirka 1 300 hektar i Tyrnävä-Muhos i Norra Österbotten.

1970 brann cirka 1 600 hektar i Kalajoki i Norra Österbotten.

1970 brann cirka 500 hektar i Limingo i Norra Österbotten.

1972 brann cirka 200 hektar i Enare i Lappland.

1992 brann cirka 150 hektar i Lieksa i Norra Karelen.

1997 brann cirka 150 hektar i Laihela i Österbotten.

1997 brann cirka 250 hektar i Tammela i Egentliga Tavastland.

1999 brann cirka 110 hektar i Kangasala i Birkaland.

2006 brann cirka 130 hektar i Sodankylä i Lappland.

2018 brann cirka 80 hektar i Pyhäranta i Egentliga Finland.

Källa: Jord- och skogsbruksministeriet

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning