Ärter och havre tar alltmer plats på de finländska åkrarna – inga frilandsjordgubbar att vänta ännu i maj

Efterfrågan på finländsk havre har ökat både i Finland och utomlands under de senaste åren. Bild: Linnea de la Chapelle/SPT

I framtiden hoppas Finland kunna ersätta den importerade sojan med inhemskt odlade proteingrödor, såsom ärter och bondbönor.

Lantbrukarnas rådgivningsorganisation Proagria publicerade på tisdagen en lägesrapport över hur det ser ut med vårskörden vid de olika gårdarna och jordbruken i Finland. Enligt nuvarande uppgifter får finländarna vänta med att njuta av inhemska nypotatisar och frilandsjordgubbar ännu en bit in i juni.

– I år har våren stundvis gasat, stundvis bromsat. Om vädret hade varit varmare så skulle vi kanske ha fått nypotatis och jordgubbar tidigare än normalt eftersom sådden kom i gång i så god tid, säger Terhi Taulavuori, ledande sakkunnig vid Proagria.

– Jag skulle nu uppskatta att man kan få smaka på de första inhemska frilandsjordgubbarna som normalt, alltså kring 10 juni. Tidigare såg det ut som att vi kunde få nypotatis redan i början av juni, men nu har de kalla nätterna bromsat upp så pass mycket att jag inte tror att det är möjligt.

Vårsådden i södra Finland och i Södra Österbotten har i år kommit i gång 5-10 dygn tidigare än normalt. Även om våren upplevde ett bakslag i måndags då snöslask föll på många håll i landet, var bakslaget till nytta för många jordbrukare.

– Snöslasket gav god fukt åt åkrarna, som ställvis nästan torkat lite väl fort. Så även om snöslask känns motigt så är det inte nödvändigtvis en dålig sak i detta avseende.

Efterfrågan styr vad åkrarna fylls utav

Den finländska jordbrukskartan ser ut att genomgå en förändring. Nya mattrender avspeglar sig direkt i vad som odlas på åkrarna, och alltfler finländska odlare har nu fått upp ögonen för proteingrödor.

– Vi gjorde en undersökning om vad finländska odlare planerar att så för omkring två veckor sedan, och speciellt ärter verkar locka starkt. Tanken om att höja landets självförsörjningsgrad blir starkare, säger Taulavuori.

Också vid Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) har samma trend noterats.

– Intresset stiger starkt för inhemska proteingrödor såsom ärter och bondbönor. Målet är att ersätta den importerade sojan, som ofta odlas under icke-hållbara förhållanden, säger Mats Nylund, ordförande för SLC.

Även havre odlas allt flitigare på de finländska åkrarna, och också där är det efterfrågan från konsumenthåll som påverkar. Enligt Naturresursinstitutet Luke åt en finländare i medeltal 5,4 kilogram havre år 2010. Åtta år senare hade den årliga konsumtionen per person ökat till 7,3 kilogram.

– Efterfrågan på havre har ökat både i Finland och utomlands de senaste åren. Tidigare sågs havre mest som hästfoder, men nu har bilden ändrats totalt då man märkt vilka goda hälsoeffekter havre har på människan, säger Bjarne Westerlund, verksamhetsledare vid SLC Nyland.

Finländsk havre har också ett mycket gott rykte på världsmarknaden och anses tack vare sin höga kvalitet vara av toppklass. För tillfället pågår en process där man försöker få namnskydd från EU för havre odlad i Finland, säger Westerlund. EU:s namnskyddssystem finns till för att skydda jordbruksprodukters och livsmedels namn, och ska för konsumenterna fungera som en vägvisare för att produktens ursprung och tillverkningssätt är känt.

Enligt Naturresursinstitutet Luke kan jordbruket i Finland under normala år tillgodose konsumenternas behov väl. Vanligen uppgår självförsörjningsgraden för brödsäden till över 100 procent, vilket innebär att Finland kan producera mer säd än vad som går åt inom landet. Bild: Staffan Björkell

Finland så gott som självförsörjande

I samband med coronakrisen har ordet självförsörjning lyfts fram i flera olika sammanhang. Enligt Naturresursinstitutet Luke kan jordbruket i Finland under normala år tillgodose konsumenternas behov väl.

– Med tanke på baslivsmedel så klarar Finland sig bra, men såklart varierar siffrorna från år till år beroende på skörden, säger Erja Mikkola, specialexpert vid Naturresursinstitutet Lukes.

– Mer problematisk är situationen då det handlar om exempelvis gödsel och bränsle till jordbruksmaskinerna.

År 2018 var ett exceptionellt dåligt år med tanke på brödsäden och då sjönk självförsörjningsgraden för brödsäden till 65 procent. Normalt uppgår den till över 100 procent, vilket innebär att Finland kan producera mer säd än vad som går åt inom landet.

För flytande mjölkprodukters del var självförsörjningsgraden år 2018 100 procent och för köttet 91 procent. Året innan uppgick självförsörjningsgraden för brödsäd till 109 procent, för flytande mjölkprodukters del till 99 procent och för köttets del till 92 procent, enligt Naturresursinstitutet Luke.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning