Arno Solin vill göra våra smarttelefoner ännu smartare med hjälp av maskininlärning

Arno Solin leder en forskningsgrupp som jobbar med matematiska metoder som används i utvecklingen av maskininlärning. Bild: Niklas Tallqvist

De flesta av oss kanske betraktar statistiska och matematiska metoder som komplicerade och lite tråkiga. Men AI-forskaren Arno Solin säger att hans jobb faktiskt är väldigt kreativt. Han har alltid gillat problemlösning och ägnar sin arbetstid åt att skapa lösningar som gör vår vardag ännu smidigare.

Al-forskaren och biträdande professorn Arno Solin vid Aalto-universitetet leder en forskningsgrupp som jobbar med matematiska metoder som används i utvecklingen av maskininlärning. Projektet, som fått finansiering av Finlands Akademi, går ut på att beakta osäkerheter och sannolikheter inom modeller som utvecklas över tid. Solin nämner maskinsyn och bildigenkänning som ett exempel.

– Klassisk bildigenkänning med hjälp av djupinlärning fungerar ganska bra, men världen är inte statisk utan den utvecklas ständigt, säger Solin.

En smarttelefon exempelvis tar numera in en ström av bilder i stället för bara en bild. Solin och de andra forskarna jobbar med modeller som bland annat hjälper smarttelefonen att se sambandet mellan de olika bilderna i bildströmmen.

– Maskinvision kan tillämpas i alla sammanhang där man jobbar med bilder, oberoende om det är ritningar, fotografier eller 3D-bilder. Men också i sådana sammanhang där man skapar bilder som ännu inte finns, exempelvis deep fakes.

Medan klassisk bildigenkänning går ut på att lära ett system att känna igen exempelvis en katt kan maskinvision också användas till att skapa alldeles nya bilder på katter. Vanligtvis skulle man mata systemet med en massa kattbilder så att den lär sig hur en katt ser ut. Solin jobbar i stället med att hjälpa systemen att utnyttja sin tidigare kunskap för att lära sig nya saker.

I all enkelhet kan forskningsgruppens resultat användas för att förbättra redan existerande system, exempelvis göra smarttelefonerna ännu smartare.

Vill bidra till forskningen

Problemlösning och prylar har alltid legat Solin nära om hjärtat. I gymnasiet hörde han vilda rykten om den dåvarande Tekniska högskolan (numera Aalto-universitetet) och bestämde sig för att studera där.

– Jag träffade någon som sade att det finns otroliga typer där som studerar teknisk fysik och matematik – att de gör alldeles galna grejer, säger Solin.

Under studietiden i Otnäs hörde Solin första gången talas om maskininlärning och artificiell intelligens. Men det var den teoretiska delen, de matematiska metoderna, som väckte det största intresset hos honom. Efter att ha sommarjobbat på ett labb och skrivit färdigt sitt diplomarbete kände han att han ville fortsätta forska i statistiska metoder. Solin disputerade 2016.

Efter att ha jobbat ett tag på ett uppstartsföretag upplevde han ändå att han ville återvända till akademin och forskningen.

– Jag fick värdefull praktisk erfarenhet men företagsvärlden fungerar lite annorlunda än akademin. Jag kände att jag hade något att bidra med till forskningen.

33 år.

Ursprungligen från Åbo.

Bor i Helsingfors med sin fru och sina två barn.

Jobbar som biträdande professor vid Aalto-universitet.

Läste senast en doktorsavhandling som en av hans doktorander lämnat in.

Lyssnade senast på Radio X3M.

Solin lyckades få finansiering av Finlands Akademi för en post doc-period vid universitetet i Cambridge. Under den tiden ledigslogs en professur vid Aalto-universitetet som Solin fick.

En av de bästa sidorna med jobbet som forskare är att Solin får utnyttja sin kreativitet i kombination med sina kunskaper om tidigare forskning.

– Folk inom min bransch är väldigt kreativa och jag tycker jag själv också är kreativ – jag kommer ständigt på nya sätt att integrera till exempel, säger Solin med ett skratt.

Som ett lite lättsammare exempel från forskningsvärlden nämner han Alexei Efros artikel Everybody Dance Now om deep fakes.

Finland och Aalto lockar studenter

Intresset för artificiell intelligens är stort, också bland Aalto-universitetets studenter. Arno Solin ansvarar för en introduktionskurs i AI, som är öppen för alla studenter oberoende av deras huvudämne. I våras deltog 400 personer på kursen.

– Det är intressant att en ny kurs som inte marknadsförts just alls lockar så många, säger Solin.

De finländska universiteten är internationellt kända för sin högklassiga AI-forskning, därför skulle Arno Solin gärna se fler arbetsmöjligheter för de experter som utexamineras. Bild: Niklas Tallqvist

En betydande del av studenterna på Aalto kommer från utlandet. De vill uttryckligen studera i Otnäs eftersom Finland är ett lockande land att studera i och Aalto har ett gott internationellt rykte. Solin skulle gärna se att en större andel av dem hittar ett jobb i Finland och stannar kvar efter studierna.

– Vi satsar väldigt mycket på de internationella studenterna och när de utexamineras är de experter i sitt forskningsområde. Men för en person som studerat något väldigt specifikt inom exempelvis maskininlärning kanske det inte finns så många intressanta jobb i Finland.

Bland uppstartsföretagen är språkkunskaperna sällan ett problem, däremot förutsätter många medelstora och stora finska företag att man antingen talar finska eller svenska.

Att mer än 430 000 personer inlett Helsingfors universitets webbkurs Elements of AI talar också om att ämnet intresserar många. Också i grundskolan har barnen möjlighet att lära sig om programmering. Arno Solin ser det som en enbart positiv sak.

– Världen har ändrats en hel del sedan jag gick i skolan och programmering har blivit en grundläggande kunskap som är bra att ha. Jag tycker det är viktigt att de som använder och utsätts för prylar som utnyttjar AI och maskininlärning får lära sig vad det handlar om, men också vad det inte handlar om. Att förstå saker och ting i sin omgivning är en del av allmänbildningen.

Amerikansk och kinesisk dominans

Solin hänvisar ofta till sina forskarkolleger och pågående projekt vid olika finländska universitet. Trots sin storlek är Finland välrepresenterad inom den internationella AI-forskningen. Däremot har landet väldigt få företag som kan tillämpa toppforskarnas fynd.

– Om vi ser på toppublikationerna och -konferenserna inom AI och maskininlärning ligger Finland i framkanten, men om vi ser på företagen och business så är vi inte särskilt stora. Det är väldigt synd att vi inte kan utnyttja den potentialen som vi har, säger Solin.

Det är inte enbart Finland som saknar internationellt framgångsrika AI- och andra teknologiföretag. Enligt Solin lider hela Europa av samma problem: företagsvärlden domineras framför allt av USA och Kina.

– Europeiska företag ... De finns helt enkelt inte. Nvidia har ett jättebra labb i Helsingfors och Google, Amazon och Apple har labb runtom i världen. Men de är alla amerikanska företag, vilket innebär att också innovationerna och vinsterna går till USA. Det är synd men å andra sidan vet ingen egentligen hur man ska lösa problemet.

Solin kan inte riktigt sätta fingret på hur situationen uppstått. Finland och Europa är duktiga på öppen källkod men just nu finns det knappt några företag som lyckats slå igenom bland riktigt stora användarskaror.

– Europa har förstås Spotify och det finns många små företag som är riktigt duktiga, men när de växer litegrann blir de oftast uppköpta av amerikanska eller kinesiska företag. Nokia skulle kanske ha haft en chans men det gick inte så.

De fynd som Arno Solin och hans forskningsgrupp kommer fram till kan bland annat utnyttjas i utvecklingen av maskinsyn och bildigenkänning. Bild: Niklas Tallqvist

Men Solin är försiktigt optimistisk. I dag är Google ett jättelikt företag men för 20 år sedan var det ett litet uppstartsföretag. Han nämner den inhemska spelbranschen och företaget Varjo som "häftiga exempel". Varjo tillverkar avancerade virtuella glasögon.

– Kanske vi har en chans i längden. Vi har en massa bra och mångsidig forskning och jag ser det som en otrolig outnyttjad potential.

Under sin tid i Cambridge såg Solin väldigt konkret varför teknologijättar som Apple, Amazon och Google öppnar kontor och labb i de stora universitetsstäderna. Dels finns det talanger och kunskap, dels en välkomnande atmosfär.

– Jag undrar om Finland verkligen gjort sitt yttersta för att locka hit de stora internationella företagen. Vi kanske inte får en egen Google men det skulle vara fint om Google visade ett intresse för Finland. Och då kanske de högutbildade också skulle stanna kvar, säger Solin.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning