Årets professor vill se färre utexaminerade magistrar

Utnämningen till årets professor kom som en stor och glad överraskning för Karl-Erik Michelsson. – Det finns hundratals bättre professorer att välja på, men visst känns det stort eftersom det är kolleger som gjort det här valet, säger han. Bild: Teemu Leinonen

Fler studenter borde kliva ut i yrkeslivet redan efter kandidatexamen. Om universiteten inte lade så mycket resurser på magisterexamina skulle de kunna satsa mer på forskning, säger årets professor Karl-Erik Michelsen.

Professorsförbundet har utsett Karl-Erik Michelsen vid Villmanstrands tekniska universitet (LUT) till årets professor. Michelsen innehar en professur som kombinerar ingenjörsvetenskaper med ekonomi och samhällsutveckling.

– Jag forskar i teknik och innovationer, hur vi via innovationer har lämnat det industriella samhället bakom oss, säger han.

Michelsen, 60, disputerade för 25 år sedan inom historia, och han har forskat i finländsk företags- och industrihistoria. Det är främst Kones utveckling från familjeföretag till koncern som fascinerat honom.

– Kone är så mycket mer än ett företag. Familjen och släkten Herlin bakom bolaget beskriver industrins sekel i miniatyrformat. Jag fick fördjupa mig i det, och sådant sker inte mer än en gång i livet, säger han.

I Professorsförbundets prismotivering hyllas Michelsen i egenskap av aktiv samhällsdebattör. Han säger till exempel att Finland styrs som om vi levde kvar i det förgångna.

– Politiken fokuserar på skatter och sysselsättning enligt industrisamhällets behov, men i verkligheten har vi gått in i det postindustriella samhället.

Regeringen har fått många skopor ovett från det vetenskapliga samfundet efter att ha skurit kraftigt i utbildningsanslagen. I dag ska alla universitet profilera inom något specialområde. Michelsen kritiserar inte nedskärningarna eller avsikten med reformerna i sig, men han ifrågasätter om resurserna faktiskt används smart.

– Utbildningspolitikens problem handlar snarare om strukturer än om pengar. Man tänker ganska gammalmodigt. På våra universitet studerar nästan alla för magisterexamen. Det gör man inte i andra länder, de flesta nöjer sig med en examen på kandidatnivå, säger han.

– Om vi gjorde likadant här skulle universiteten inte behöva binda upp så mycket resurser på undervisning. Då kunde vi satsa mer på forskning.

I prismotiveringen applåderas Karl-Erik Michelsens förmåga att involvera olika vetenskapsgrenar i samarbete. Han säger att både ingenjörer och ekonomer, de yrkesgrupper han själv utbildar, kommer att ha en plats i det postindustriella samhället. Det kommer också företagen att ha, men förutsättningarna förändras.

– Företagen och pengarna finns nog kvar, men de kan flytta på sig. Ena dagen är de i Finland, nästa dag i Asien eller var som helst. Vi kan utbilda ingenjörer och ekonomer, men vad händer sedan? De får jobb här eller någon annanstans. Mobiliteten är det nya i det postindustriella samhället, säger han.

Någon universallösning på de här utmaningarna serverar han ändå inte.

– Problemen är inte unika för Finland. De gäller för hela Europa.

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning