Amerikanska forskare får ekonomipris – för innovationsteorier och miljöekonomi

Per Strömberg , (t.v.) Göran K. Hansson och Per Krusell offentliggör årets Nobelpristagare i ekonomi: William D Nordhaus och Paul M Romer. Bild: TT/Henrik Montgomery

Amerikanerna William D Nordhaus, vid Yale University, och Paul M Romer, vid New York University School of Business, får dela årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.

Kungliga vetenskapsakademin delar ut priset med motiveringen att de båda har inkluderat klimatförändringar och teknisk innovation i tillväxtteorier.

– De har öppnat dörrar på vid gavel för ny ekonomisk analys av riktigt stora fundamentala frågor om långsiktig tillväxt och globalt välstånd, säger Torsten Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Enligt Persson prisas de båda professorerna för sin metodutveckling.

– När det gäller William Nordhaus är det ju ganska konkret. Hans simuleringsmodeller som han har konstruerat, de används ju IPCC-processen för att utvärdera olika klimatpolitiska åtgärder, säger han.

– När det gäller Paul Romer är det mer inom-vetenskaplig betydelse, just att han öppnat dörren för en störtflod av ny häftig forskning när det gäller varför vissa länder är rika och andra är fattiga. Men det finns också en mer praktisk tillämpning, som hur man utformar en patentlagstiftning till exempel, tillägger han.

Paul Romer var överraskad över att få priset, trots att han liksom William Nordhaus för många bedömare var en förhandsfavorit.

– Jag fick två telefonsamtal i morse. Jag svarade inte på något av dem, för jag trodde det var spamsamtal. Jag räknade inte med att få priset, säger han på en videolänk på en presskonferens.

"Dags att börja nu"

Paul Romer, före detta chefsekonom på Världsbanken, har riktat in sin forskning på vikten av teknologisk utveckling för tillväxt och byggde upp en modell för att lyfta fram vikten av idéer för att driva på ny teknik.

– Det är absolut möjligt för människan att släppa ut mindre koldioxid, säger Paul Romer på en videolänk i samband med att pristagarna tillkännagavs av Vetenskapsakademien.

Han påminner om larmen när ozonhålen dök upp, och att det då sades att det skulle bli svårt och jättedyrt att göra något åt problemet. I dag är det en ickefråga.

Det farliga är att göra människor apatiska inför klimathotet. Om vi gör rätt saker så kan vi göra något åt klimathotet, enligt Romer.

– Men det är dags att börja nu, säger han.

Priset på totalt nio miljoner kronor delas mellan pristagarna för deras bidrag när det gäller att lyfta upp klimatet och teknisk innovation i tillväxtteorier.

– Detta är frågor som är av vital betydelse för människors välstånd, säger Per Krussel, medlem i priskommittén.

"Paul Romers och William Nordhaus upptäckter är metodologiska och har gett oss avgörande insikter om orsakerna bakom och konsekvenserna av teknologisk utveckling och klimatförändring. Årets pristagare levererar inga färdiga lösningar, men deras upptäckter har fört oss betydligt närmare svaret på frågan om hur vi kan uppnå uthållig och hållbar ekonomisk tillväxt i världen", skriver kommittén i sin motivering.

Mycket gemensamt

William Nordhaus, som på 1990-talet utredde kostnaderna för att avveckla svensk kärnkraft, byggde enligt Krussel upp en modell som han kallade Dice, där han studerade sambanden mellan ekonomin, fossila bränslen och klimateffekter.

Dice har bland annat använts för att räkna fram utsläppsprognoser och deras koppling till koldioxidskatter.

– Dessa två forskare har rest olika frågor och har arbetat separat, men de har mycket gemensamt, säger Krussel.

Han tillägger att de har haft stor effekt på forskning och beslutsfattare globalt.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning