Arbetsministern vänder sig till forskare för sysselsättningstips

Arbetsminister Timo Harakka (SDP) vänder sig till en grupp forskare för att få råd om hur man kan höja sysselsättningsgraden. Bild: Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva

Forskargruppens ordförande är professorn i ekonomi vid Stockholms universitet Markus Jäntti.

Arbetsminister Timo Harakka (SDP) har tillsatt en oberoende forskargrupp som ska utvärdera metoder för att höja sysselsättningsgraden. Ordförande för forskargruppen är Markus Jäntti, professor i ekonomi vid Stockholms universitet.

Forskargruppen har i uppgift att lägga fram forskningsbaserade metoder och lösningar för att höja sysselsättningen till 75 procent. I sina framställningar ska forskargruppen beakta åtgärdernas sysselsättningseffekter, kostnadseffekter och effekter på balansen i de offentliga finanserna.

– En hög sysselsättningsgrad är en central förutsättning för en välfärdsstat, och i många grupper är vår sysselsättningsgrad klart lägre än hos de övriga nordiska länderna, säger professor Markus Jäntti i ett pressmeddelande.

– Om det vore lätt att höja sysselsättningsgraden, skulle det redan ha gjorts. Just därför är det viktigt att i ljuset av forskningsdata diskutera åtgärder som eventuellt påverkar sysselsättningen. Uppdraget är utmanande men lämpar sig väl för en oberoende forskargrupp.

Forskargruppens mandatperiod varar lika länge som regeringsperioden, men arbetsminister Harakka förväntar sig få de första förslagen av forskargruppen före budgetförhandlingarna våren 2020.

– Att höja sysselsättningsgraden mot 75 procent och däröver förutsätter kraftfullt utnyttjande av forskningsdata. Jag är glad över att forskarsamfundet tagit emot utmaningen att lägga fram metoder för detta, säger arbetsminister Harakka.

Markus Jäntti, ordförande, professor, Stockholms universitet

Henna Busk, ekonom, Pellervon taloustutkimus PTT

Anu Järvensivu, universitetslektor, Jyväskylä universitet

Antti Kauhanen, forskningsdirektör, Näringslivets forskningsinstitut

Merja Kauhanen, forskningskoordinator, Löntagarnas forskningsinstitut

Hanna Pesola, specialforskare, Statens ekonomiska forskningscentral

Anna Pärnänen, specialforskare, Statistikcentralen

Riikka Shemeikka, direktör, Stiftelsen för Rehabilitering

Pekka Stenholm, biträdande professor, Åbo universitet

Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning