Arbetsministern ogillar sitt beslut som underlättar att sparka människor

"I mitt arbete har jag varit tvungen att svälja saker som jag har ogillat och det torde synas på en kilometers håll. Men vi gör det för att få igenom andra saker som är viktiga för oss", säger arbetsminister Jari Lindström (Blå).Bild: Lehtikuva/Markku Ulander

Om regeringen hade försökt luckra upp de allmänt bindande kollektivavtalen till förmån för lokala uppgörelser, hade en ny strejkvåg varit uppenbar. Därför går regeringen en annan väg och gör det i stället lättare att sparka anställda.

För att ytterligare höja andelen personer i arbetslivet valde regeringen att inte peta i de allmänt bindande kollektivavtalen eftersom fackföreningsrörelsen tydligt signalerade att den frågan var "fundamental" för fackförbunden.

Det är ingen hemlighet att vissa regeringsrepresentanter än en gång hade velat göra ett försök att gå åt de allmänt bindande kollektivavtalen, men här nådde regeringen inte konsensus. Samtidigt var regeringen rädd för att fackförbunden än en gång skulle ställa till med protester.

Arbetsminister Jari Lindström (Blå) medger att uppgörelsen om att luckra upp anställningsskyddet i syfte att höja sysselsättningsgraden inte var lätt. Får regeringen sin vilja igenom blir det enklare att säga upp anställda i företag med under 20 personer.

– I ett litet företag kan en misslyckad rekrytering utgöra ett mycket stort problem. Därför ska vi reda ut vad som kunde göras åt den saken. Men det här handlar mer om att visa våra intention. Några skrivna lagtexter finns ännu inte, säger Lindström.

Det finns också frågetecken om de föreslagna försämringarna i anställningsskyddet hinner träda i kraft under den här valperioden eftersom det bara är ett år kvar till nästa riksdagsval.

Förknippat med risk

Planerna att göra det lättare att ge sparken åt anställda i små bolag med under 20 på lönelistan, handlar om att få småföretagare att våga anställa folk och vid behov ångra sig.

Men samtidigt är risken att gränsen på 20 anställda kan förhindra tillväxten om resultatet blir att företagen avsiktligen håller personalstyrkan under 20 för att omfattas av de enklare uppsägningsreglerna. En annan risk är att företag spjälkar upp verksamheten i flera små dotterbolag för att kunna sparka lättare.

Jari Lindström försökte då han träffade pressen på torsdagen släta över planerna med att de förslagna förändringarna snarast ska ses som en viljeyttring. Han påminde om att det finns lagstiftning och avtal som förhindrar uppsägningar på löpande band och nämnde specifikt grundlagen, ILO-fördraget och EU:s direktiv.

– Det här handlar inte om att man ska kunna sparka anställda bara för att ledningen inte gillar personen i fråga. Uppsägningarna måste motiveras med att det saknas förutsättningar för att utföra jobbet, förklarar Lindström.

Ett exempel kunde vara om en bilförare i ett litet bolag blir av med körkortet.

– En stor firma har möjlighet att omplacera personen och låta hen utföra andra arbetsuppgifter. Ett litet bolag kan inte göra det och ges därför möjlighet att avskeda personen, förtydligar Lindström.

En förändring handlar om att göra det möjligt att visstidsanställa personer under 30 år som har gått arbetslösa i minst tre månader.

På vilket sätt ökar sysselsättningen genom att öka de korta jobben bland unga?

– Det är inte alls avsikten, tvärtom. Vi hoppas att unga personer den här vägen ska komma in på arbetsmarknaden i stället för att gå arbetslösa. Risken för att bli långtidsarbetslös ökar märkbart efter att en person har gått utan jobb i över tre månader.

Lindström medger att snuttjobben kan öka i och med förändringarna, men huvudsaken är ändå att fler personer kommer in på arbetsmarknaden i stället för att de går sysslolösa.

Jari Lindström är själv en förespråkare av allmänbindande kollektivavtal men han tror och befarar att de på sikt är ett minne blott. Han är övertygad om att saken igen kommer att vara aktuell efter nästa riksdagsval och regeringsbildnig. Lindström tror inte på ett dramatiskt beslut som radikalt förändrar det finländska arbetsmarknadssystemet över en natt, utan förutspår en räcka förändringar som successivt leder till att arbetsmarknaden i Finland kommer att se annorlunda ut om tio år.

Jari Lindström erkänner att mycket tyder på att Finland kommer att få fler låglönejobb där folk inte klarar sig utan offentliga bidrag.

Jari Lindström sticker inte under stol med att överenskommelsen att försämra anställningsskyddet var svårt för honom.

– I mitt arbete har jag varit tvungen att svälja saker som jag har ogillat och det torde synas på en kilometers håll. Men vi gör det för att få igenom andra saker som är viktiga för oss.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00