Arbetskravet kan fortfarande drabba långtidssjuka

Martin, som vill vara anonym med sin sjukdomshistoria, säger att det i praktiken blir en stor förändring då arbetsförmedlingens tolkning av arbetsskicket inte längre spelar någon roll.Bild: Niklas Meltio

Den så kallade aktivmodellen ska inte gälla långtidssjuka sägs det – men i praktiken drabbar den många vars sjukdagpenning tagit slut. Martin är en av dem.

Flera social- och hälsovårdsorganisationer kritiserade i höstas den så kallade aktiveringsmodellen för att den inte tar långtidssjuka i beaktande.

Aktiveringsmodellen innebär att arbetssökande ska visa upp 18 timmar arbete, fem dagar sysselsättande åtgärder eller en viss mängd företagsverksamhet under en period på 65 dagar, eller så sjunker arbetslöshetsbidraget med 4,65 procent.

Modellen infördes vid årsskiftet som en sysselsättande åtgärd. I praktiken finns ändå arbetsoförmögna bland dem som lyfter arbetslöshetsbidrag, och vars sjukdagpenning tagit slut.

Modellen har korrigerats så att kraven inte gäller dem som lyfter rehabiliteringsstöd eller ansökt om pension på grund av arbetsoförmögenhet.

Men att ha ett sjukintyg från en vårdande läkare räcker inte.

Hård kritik har kommit från bland annat Reumaförbundet. Verksamhetsledare Maria Ekroth anser att det ska räcka om den vårdande läkaren anser att kravet på arbete påverkar hälsan eller vården.

– Att följa en vårdplan borde också klassas som en godkänd aktivitet.

På Social- och hälsovårdsministeriet säger direktör Liisa Siika-Aho att systemet är samma som tidigare – en arbetslös arbetssökande förutsätts ta emot jobb, och om man inte kan göra det finns man kanske på fel ställe i stödsystemet, menar hon.

Långtidssjuk: En stor förändring

Så är det inte i praktiken, säger Martin, som är långtidssjuk.

– I praktiken kunde arbets- och näringscentralen se att man hade ett sjukintyg och tolka att man inte var i skick att ta emot jobb. Nu sker det ingen sådan tolkning, för sanktionen i aktiveringsmodellen kommer helt mekaniskt, om inte timmarna uppfylls. Det är en stor förändring, säger Martin.

Inte heller intervjuerna med arbetslösa hjälper – de skyddar bara mot karenstiden, inte mot aktiveringsmodellens sanktion, menar han.

Martin har tidigare haft en karriär och ett expertjobb, men är nu arbetsoförmögen på grund av en reumasjukdom.

Han fokuserar på sitt vårdprogram för att bli arbetsför, men det klassas inte som "aktivitet".

Martin, som bor i huvudstadsregionen, heter något annat men vill vara anonym. Det kan komma en dag då en framtida arbetsgivare googlar och finner sjukhistorien, och Martin har som mål att komma ut i arbetslivet på nytt.

Hans vårdande läkare anser att han är arbetsoförmögen – Martin visar upp sitt sjukintyg – men försäkringsbolaget har inte godkänt det. Därför ser han till pappers ut att vara en arbetssökande arbetslös bland andra, och omfattas av aktiveringsmodellen.

Sjukdomen begränsar rörligheten och försvårar också kontorsarbete och sittande vid datorn, säger Martin.

– Jag behöver också hjälp med vanliga hushållssysslor, beskriver Martin läget.

Läkare: Skärpt linje gentemot de sjuka

Martin oroar sig för att enskilda individers verklighet inte kommer fram i de modeller regeringen skapar.

– Det här sättet att tänka gäller ju inte bara den här aktiveringsmodellen utan eventuella framtida lagprojekt, till exempel den stora omläggningen av socialbidragen som regeringen startar upp, säger han.

Överläkaren och docenten i neurologi Olli Tenovuo har i Turun Sanomat understrukit att förändringen sammanfaller med trenden att det blivit allt svårare att få rehabiliteringsstöd.

– Under de senaste åren har det skett en aldrig förr skådad skärpning i hur sjukdagpenning och rehabiliteringsstöd beviljas, skriver Tenovuo.

– Som vårdande läkare är det svårt att se på då människor som kämpar med tillfrisknande blir av med sin utkomst och samtidigt möjligheterna att rehabiliteras.

Martin vill understryka att arbetsoförmögenhet är något som plötsligt kan hända vem som helst.

– Också jag var i arbetslivet tidigare. Det finns människor från alla olika bakgrunder i den här situationen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00