Så ska vi jobba mer: "Låga dagisavgifter effektivare än familjeavdrag"

Bollen hos regeringen. Några snabbkurer för sysselsättningen finns inte i Finansministeriets rapport.Bild: LEHTIKUVA/Jarmo Stenmark

En arbetsgrupp som utrett inkomstfällor – eller hur det ska löna sig att jobba mer – anser att man ska fokusera på arbetslöshetsskydd, dagisavgifterna och bostadsstöd. Om familjeledigheterna ger gruppen inte ett entydigt svar.

Arbetsgruppen vid Finansministeriet har inte kommit med några direkta förslag till regeringen, men nog en lista över saker de tycker är värda att se närmare på, och en tjock bunt simulerade effekter av olika åtgärder.

Rapporten visar hur svårt uppdrag det är att få bort inkomstfällor. De magiska tricken, som på samma gång skulle få fler på jobb, balansera ekonomin och hålla kvar en viss inkomstfördelning, uteblir. Många åtgärder leder till att man flyttar "tröskeln" till ett annat ställe på inkomstskalan.

Regeringen har som mål att höja sysselsättningsgraden till 72 procent, vilket anses mycket utmanande, och arbetsgruppen hade som uppgift att identifiera inkomstfällor, där till exempel övergången mellan socialbidrag och lön inte lönar sig ekonomiskt.

Gruppen anser att familjeledigheterna borde utredas som helhet. Att förkorta hemvårdsstödet har i princip en sysselsättande effekt, skriver gruppen i sin rapport, men konstaterar samtidigt att det kräver andra åtgärder än att bara förkorta hemvårdsstödet. Orsaken är at ett kortare hemvårdsstöd ger mer dagvårdskostnader, och då måste föräldrarna också jobba för att det ska löna sig. Annars kan resultatet bli att hemvårdsstödet övergår i arbetsmarknadsstöd.

Centern har föreslagit ett familjeavdrag för att det ska löna sig för småbarnsföräldrar att jobba, men arbetsgruppen anser att det är ett alldeles för trubbigt verktyg. Avdraget skulle då gälla alla barnfamiljer, oberoende om de drabbas av en inkomstfälla eller har barn i dagisåldern.

Däremot anser gruppen att dagvårdsavgifternas storlek har en mer konkret inverkan, särskilt för flerbarnsfamiljer Regeringen har sänkt avgifterna för familjer med låga inkomster redan i år, men gruppen föreslår att man via experiment skulle prova sig vidare.

Lägre bidrag – större rätt att tjäna mer

Arbetslösa kan i nuläget tjäna 300 euro utan att det påverkar bidragets storlek. Den här så kallade "skyddsdelen" kunde vara större, och grundbidraget mindre, funderar arbetsgruppen med motiveringen att det då lönar sig att ta emot åtminstone deltidsjobb. Detsamma kunde gälla bostadsbidraget.

Arbetsgruppen sätter också försiktigt tummen upp för bostadsminister Kimmo Tiilikainens (C) förslag att sätta att kvadratmetertak på bostadsbidraget, så att det inte överskrider en viss summa per kvadratmeter.

Hyresreglering får däremot nej. Även om det skulle dämpa bostadshyrorna skulle det uppstå andra marknadsproblem, anser gruppen. I stället rekommenderar gruppen att påskynda bostadsproduktionen.

Tvinga studerande till mer lån?

Gruppen funderar också på om studerande i ännu högre grad ska lockas att lyfta studielån.

Det skulle ske genom att räkna in rätten till studielån i de inkomster som inverkar på bostadsbidraget, oberoende av om man lyfter lånet eller inte. Enligt gruppen finns det visserligen en risk att det driver studerande att jobba mer, istället för att studera på heltid. Men eftersom arbetsinkomster beskattas, tror arbetsgruppen att de flesta skulle välja att lyfta studielånet.

Regeringen har redan beslutat höja den summa man får lyfta som studielån, samtidigt som studiestödet sjunker från och med den 1 augusti. Då höjs rätten till studielån från 400 euro till 650, och studiepenningens tak sänks till 250 euro.

Regeringen väntas besluta om fler sysselsättningsåtgärder i april då den förhandlar om budgetramen och gör sin halvtidsutvärdering.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00