Arbetet och basinkomsten är de stora frågorna

Bild: Evy Nickström

Ekonomiska samfundets tidskriftred. Björn Sundell, 80 sidorArtikelskribenter: BjörnSundell, Roger Wessman, Mikael Juselius, Harry Salonaho, Juhana Vartiainen, JesperRoine, Johan Lorentzon, Max Oker-Blom, Jan Löfström, Alexis Vartiainen, Linda Kass, Richard Brander, Bertil Roslin 2016

Ekonomiska samfundets tidskrift (EST) utkommer numera med ett enda men desto tjockare nummer per år. Årets upplaga innehåller så många centrala ekonomiska frågor att den är nära att snava på det hopplösa i uppdraget att ta sig an allt på en gång. Samtidigt finns ett visst problem med vilken den tänkta målgruppen för artiklarna är. Är det den breda allmänheten eller andra sakkännare? Faran med att rikta sig till de närmaste kollegerna lurar i några av texterna.

Även om konceptet i EST kan väcka några frågor är ambitionen på den nivå som en seriös debatt om de ekonomiska problemen kräver. Det kanske mest centrala bekymret finns i arbetslivet och en orsak till det är att produktiviteten slutat öka, vilket enkelt sagt betyder att fler måste arbeta för att välfärden ska bevaras och att lönerna inte kan öka.

Juhana Vartiainen skriver om att arbetskraftsdeltagandet är för lågt, särskilt bland äldre och kvinnor i fertil ålder. Trots att det finns strukturell arbetslöshet, det vill säga arbetslöshet som är oberoende av konjunktursvängningarna, borde Finland ha en befolkningstillväxt för att öka den totala arbetsinsatsen. Det kan ske genom större fertilitet eller invandring, och inget nordiskt land har en befolkningsökning enbart genom inhemsk fertilitet.

Vartiainen talar för att reformera avtalssystemet så att löneökningarna är lokala och individuella och inte obligatoriska för alla. Behovet av paradigmskifte på arbetsmarknaden är även Harry Salonaho inne på. Utifrån en Hankenavhandling om förändringsbehoven gör Salonaho några iakktagelser, av vilka den mest bekymmersamma är att arbetstagarna och specialisterna anser att det råder brist på förtroende mellan parterna, medan arbetsgivarna inte medger det. Om det stämmer är förtroendekrisen det första som måste åtgärdas på arbetsmarknaden.

Basinkomst

Genom en intervju med Folkpensionsanstaltens direktör Olli Kangas och en egen analys går Björn Sundell in på frågan om en ovillkorlig basinkomst, utifrån regeringens förestående experiment att välja ut en försöksgrupp på 2 000 personer som får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning. Både grundlagen och EU:s lagstiftning är en prövosten för hur det uppmärksammade testet går att genomföra.

Sundell blir överdrivet neutral då han väger argumenten för och emot en basinkomst som allmän lösning; ett ställningstagande till vilka argument som väger tyngst skulle föra debatten ett steg vidare.

EST innehåller också betraktelser av ekonomi på global nivå, bland annat av hur högt sparande hänger ihop med hög skuldsättning, och hur en hög skuldavbetalningsgrad kan vara en orsak till ekonomisk stagnation. Ett ämne är bristen på koordination mellan den nationella och den internationella nivån samt bristen på data som en orsak till att företag kan fly beskattning av vinsterna.

Den globala inkomstspridningen får en kria: mer än hälften av de totala inkomstökningarna ser ut att koncentreras till världens topp 5-grupp.

Holmström i nästa?

Texterna om skogsvärdering, ekonomikunskapen i studentprovet och den kreativa industrin lider av att vara redovisande rakt upp och ner; en tydligare utvecklingsvision kunde ge mera.

På sätt och vis är det synd att EST:s årsnummer hann utkomma strax innan det blev klart att Bengt Holmström får det så kallade Nobelpriset i ekonomi. Det skulle vara en festlig uppgift för Ekonomiska samfundet att uppmärksamma Holmströms vetenskapliga och samhällskritiska insatser, men det är kanske inte för sent nästa år.

Mikael Kosk Journalist

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning